Annons
Elever hjälper till att restaurera våtmark

Högstadieelever från Laxå hjälper till att restaurera våtmark i Naturskyddsföreningen i Örebro läns projekt. Här dras en stenbumling över stockar för att bromsa upp vattenflödet i ett dike. Foto: Clara Jonsson

Elever hjälper till att restaurera våtmark

Bygga proppar i bäckar och springa på mossar i snöskor. Det är sådant som elever får vara med om under en dag med Naturskyddsföreningen i Örebro läns projekt Våtmark och vatten.

Vid ett skogsbryn några kilometer utanför Laxå kliver ett gäng elever ur en minibuss. De är här för att träffa David Tverling från Naturskyddsföreningen i Örebro län, som arbetar med ett vatten- och våtmarksprojekt där dikade mossar återställs. Att elever får lära sig mer om naturen är ett av projektets syften, och i dag ska åttondeklassare från Centralskolan i Laxå hjälpa till att göra en naturvårdsinsats.

Med famnarna fulla av jordhackor, vadarstövlar och meterlånga järnspett bär det av inåt skogen. För varje steg blir marken allt blötare, och snart når vi dagens destination – en bäck som till synes rinner fridfullt genom landskapet men som i själva verket är konstgjord.

David Tverling har hamrat ned pålar i diket. Längre fram ska större restaurering med grävmaskiner återställa landskapet. Projektet är delfinansierat av ”Tid för våtmark”. Foto: Clara Jonsson

– Skogsbrukare grävde upp stenar för att få ett dike som leder bort vatten från mossarna. Med dräneringen tänkte man att man skulle få mer produktiv skogsmark, förklarar David Tverling.

I dag står ”bygga propp” på schemat. Med vägledning är elevernas uppgift att plugga igen bäcken för att bromsa vattenflödet ut från mossarna i det närliggande naturreservatet Vargavidderna. Målet är att höja vattennivån för att uttorkade sumpskogar och våtmarker ska återvätas.

– Roligt att komma ut med eleverna och göra någonting praktiskt, och så blir det ett äventyr samtidigt, säger Ellinor Berntsson, klassens NO-lärare.

– Det är annat än att bara sitta i skolbänken, tillägger eleven Michelle Bichis.

Med gemensamma krafter pålar eleverna hål i bäcken med tunga järnspett. Smala trädstammar som sågats ner karvas till och hamras ner i hålen med hjälp av en jätteklubba.

– Håll avstånd, ropar Ellinor Berntsson till några elever som står lite väl nära en klasskamrat med klubban i högsta hugg.

Alla elever hjälps åt att dra ner stora stenar i bäcken med rep. Hinkar med uppgrävd jord och mull fylls och töms över stenarna.

– Vi använder det som finns i närheten. Mullen är porös och kommer att slamma igen av sig själv och så småningom kommer det att börja växa på proppen, säger David Tverling.

Effekten är omedelbar. 20 minuter senare har vattennivån stigit flera decimeter och pölarna omkring bäcken börjar fyllas upp.

– Nu rinner samma mängd vatten ut över längre tid.

Vattennivån stiger snabbt runt omkring den nyskapade proppen, som täcks av en stenbumling. Foto: Clara Jonsson

Marken de jobbar på ägs av Sveaskog. Tillsammans med bolaget, länsstyrelsen i Örebro och kommunerna i Laxå och Degerfors har David Tverling lokaliserat lämpliga platser för naturvårdsinsatser.

– Vi är måna om att planera, diskutera och samarbeta för att skydda natur och restaurera våtmark utan att förstöra produktiv skogsmark i onödan.

Det LOVA-finansierade projektet startades av David Tverling och pågår 2020–2022.

Eleverna gör sig redo för att ge sig ut på mossen i snöskor. Foto: Clara Jonsson

– När vattnet försvinner från mossarna torkar vitmossan ut och förmultnar, och då släpps koldioxid ut. Med proppen ni byggt kommer vattnet stanna kvar och vitmossan börja växa, så ni har gjort en insats för klimatet, säger David Tverling till eleverna som trots blöta och leriga kläder ser nöjda ut.

– Jag gillar det här jobbet, utbrister Michelle Bichis.

En stund senare spänner eleverna fast snöskor (som David Tverling har haft med sig) runt fötterna och ger sig ut på en mosse. Förutom deras tjoande och en galande gök är det tyst omkring oss. Tuvull sticker upp här och var, och bland vitmossan syns sileshår, en köttätande växt som fångar insekter med sina klibbiga gaddar.

– När vi var här och rekade inför besöket såg vi orrspel på mossen och en varg i skogen, säger Ellinor Berntsson.

Läs mer om föreningsliv:

Vägkanter omvandlas till blomrika korridorer
Natursnokarna fyller 30
Gruppens artkoll räddar stadsnära skog
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter