Svensk industris utsläpp fortsatte att minska under 2024, inte så mycket på grund av aktiva åtgärder utan på grund av lågkonjunktur och minskad produktion. Samtidigt fortsatte utsläppen från el- och värmeproduktion att öka.
Regeringens klimathandlingsplan innehåller få åtgärder för att minska Sveriges utsläpp i närtid. Oppositionen är skarpt kritisk och två partier väcker misstroende mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
När regeringen presenterar en ny överenskommelse för klimatpolitiken beskrivs satsningen på havsbaserad vindkraft som ett misslyckande. Lösningen är kärnkraft, men vilka utsläppsminskningar den ska bidra till framgår inte.
Ekonomiprofessor John Hassler har lämnat över sin utredning av den svenska klimatpolitiken till regeringen. Han föreslår bland annat att klimatmålet för transportsektorn tas bort i sin nuvarande form och anser att Sverige ska införa ett eget utsläppshandelssystem.
Priset för att släppa ut koldioxid är högre än någonsin. För svenska företag innebär det kostnader, och intäkter, på hundratals miljoner euro. Sveriges Natur har i samarbete med datajournalister på Newsworthy tittat på vinnare och förlorare i handeln med utsläppsrätter.
Den svenska massaindustrin har stora överskott av utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet för koldioxid. De utgör potentiellt stora ekonomiska värden som industrin fått gratis av staten.
Det blir fortsatta förhandlingar om framtiden för EU:s utsläppshandel.
På tisdagskvällen enades miljöministrarna i ministerrådet om ett förslag som ska förhandlas vidare med parlamentet.
Regeringen föreslår avdragsrätt för företag som klimatkompenserar genom att köpa in och makulera utsläppsrätter från det europeiska systemet för utsläppshandel. Det kan ge viss klimatnytta men påverkar rea-priserna på utsläpp marginellt.
