Annons
Varierad odling bäddar för kolsänkor i marken
Fåror i jordbruksmark.

En varierad växtföljd är avgörande för markens möjlighet att lagra organiskt kol, enligt en ny rapport från forskningsrådet Formas. FOTO: Getty Images

Varierad odling bäddar för kolsänkor i marken

Jordbruket kan spela en viktig roll för att lagra kol i marken, visar ny forskning. Det handlar om att bearbeta marken mindre och om att odla varierat, flerårigt och gärna baljväxter.

Jordbruket kan spela en viktig roll för att lagra kol i marken, visar ny forskning. Det handlar om att bearbeta marken mindre och om att odla varierat, flerårigt och gärna baljväxter.

Det lagras fem gånger så mycket organiskt kol i jordens översta markskikt som i de växter som finns ovan marken. Det är anledningen till att jordbruksmark – och hur den odlas – är en viktig del av lösningen för att den globala temperaturhöjningen inte ska bli högre än två grader.

Åtta års undersökningar

De senaste åtta åren har forskningsrådet Formas undersökt och sammanställt vetenskapen om vilka grödor och växtföljder som är bäst på att minska jordbruksmarkens kolförluster. Resultatet visar att en varierad växtföljd är avgörande för markens möjlighet att lagra organiskt kol, liksom odling av baljväxter och fleråriga växter, till exempel vall eller gräsfrö.

– Man kan säga att vår rapport nu vetenskapligt bevisar det vi redan hade förväntat oss. Det är inte alltid det blir så men i det här fallet fick vi säkerställda resultat, säger Katarina Hedlund, professor i markekologi vid Lunds universitet och medförfattare till rapporten.

Störst potential i söder

Enligt henna är svenskt jordbruk bra på att variera växtföljderna jämfört med andra länder. Men det är skillnad på norr och söder.

– Jordbruksmarken i norr är Sveriges kolsänka, eftersom det odlas mycket vall där. Men i söder är odlingen mer intensiv och det är också där det finns störst potential att öka kolinlagringen och därmed förbättra markhälsan, säger Katarina Hedlund.

Hon anser att de intensiva odlingarna, som i dag går back på kol i marken, behöver ta till flera av de kolinlagrande åtgärderna för att få effekt.

I sammanställningen har bland annat den treåriga växtföljden vete-sockerbeta-raps, som ofta odlas i södra Sverige, granskats. Forskarna konstaterar att den ger lägre halt av organiskt kol i marken än varierade växtföljder som innehåller baljväxter eller flerårsväxter.

En fyraårig cykel

Med varierad växtföljd avses en ungefärlig, fyraårig följd av olika grödor. Fleråriga växter är perenner som för växa utan förstörande jordbearbetning under två eller fler växtsäsonger i rad.

Organiskt kol finns i material som tidigare varit levande. Kolet blir en del av det så kallade organogena materialet via fotosyntesen där växterna binder koldioxid från luften och tillsammans med vatten omvandlar det till kolhydrater.

Läs hela rapporten Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark på Formas webbplats. Där finns också fler exempel på kolinlagrande växtföljder.

Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter