Tyskland släcker kärnkraften
kärnkraftverk

Kärnkraftverket Brokdorf, norr om Hamburg, är ett av de kärnkraftverk som nu ska stänga. Foto: Hans Peter Merten

Tyskland släcker kärnkraften

I december stänger Tyskland tre kärnkraftsreaktorer. Nästa år stänger landet sista kärnkraftsreaktorer helt.  De ersätts av förnybar energi och effektiviseringar.

Innan sista december i år stängs de tre kärnkraftreaktorerna Brokdorf, Grohnde och Grundremmingen C, i Tyskland. Brokdorf har ofta varit i fokus för antikärnkraftsrörelsen och samlade vid två tillfällen cirka 100 000 demonstranter och hårt kritiserade polisinsatser.

Före 2011 producerade tysk kärnkraft bortåt 130-150 TWh per år. År 2023 kommer det inte finnas 1 watt kärnkraft kvar i landet.

Sedan 2010 har förnybar el i Tyskland ökat med 134 TWh. Effektivare elanvändning har lett till att elförbrukningen minskat med 54 TWh, ungefär 10 procent. Det beror på användning av bland annat LED-lampor, värmepumpar och bättre fläktar, pumpar och kylskåp.

Kärnkraften är alltså redan ersatt, och omställningen har inte lett till mer fossil energi. Under perioden 2010-2020 minskade koldioxidutsläppen från elproduktion med 40 procent, från 313 till 187 miljoner ton, i Tyskland. Gaskraften har ökat något, men kol, brunkol och olja har minskat mycket mer.

Inte heller elimporten har ökat. Tyskland exporterar varje år mer el än man importerar, och var 2020 större än 2010.

Omställningen har inte medfört några ekonomiska uppoffringar. Tyskland hade betydligt bättre tillväxt 2010-2020 än eurozonen som helhet, enligt EU:s statistikbyrå, Eurostat.

2010 vann högerkoalitionen, med kristdemokratiska CDU och liberala FDP valet i Tyskland, bland annat på grund av löftet att behålla kärnkraften, . Oppositionen motsatte sig detta, liksom en stark miljörörelse.

Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima, i Japan, i mars 2011 blev kärnkraften i Tyskland politiskt omöjlig. De åtta äldsta reaktorerna stängdes inom några månader. Inget parti motsatte sig sen beslutet att stänga övriga reaktorer till år 2022.

Att det gått så fort att genomföra nedstängningen beror delvis på att den dåvarande regeringskoalitionen mellan socialdemokratiska SDP och De Gröna, år 1998, lade fram en plan för att avveckla kärnkraften. Enligt den planen skulle först förnybar energi byggas ut.

Utbyggnaden av sol och vind har under 2000-talet tagit fart. Lagar tvingar nätbolagen att ta in all vind- och solkraft och en plan anger hur mycket förnybar el som skulle installeras, med max- och minimumvärden för kommande sexmånadersperioder, för varje kraftslag.

Förnybar energi har också fått stora subventioner. De har sedan successivt minskat och kan komma att tas bort helt.

Den mest omstridda delen av tysk energipolitik är nu varken förnybart eller kärnkraft, utan framtiden för kolkraft, särskilt brunkol. I januari 2019 beslutade regeringen, efter långa förhandlingar, att Tyskland ska avveckla kolkraften senast år 2038.

Att avveckla kolet först till 2038 beskrevs av Greta Thunberg som ”skamligt och oacceptabelt”, vilket hon tycks få rätt i. En kommande röd-grön-gul regering i Tyskland väntas nu slå fast att kolet ska bort 2030.

Den tyska energipolitiken har redan haft positiva globala effekter för klimatet genom att den drivit på för teknikutveckling, ökad produktion och lägre priser för vind- och solkraft. Skulle Tyskland lyckas med att få ett stabilt och grönt elsystem inom några år, så blir det ett exempel på att man både kan fatta stora beslut och genomföra dem.

Det är inte självklart. I Sverige beslutade riksdagen 1980 om att kärnkraften skulle avvecklas till 2010, men så blev det inte. I Frankrike beslutade man 2015 att minska kärnkraftens andel av elproduktionen från 75 till 50 procent till 2025, men beslutet sköts först upp och försvann sedan helt.

Andra länder och regioner har följt Tyskland, som Belgien, Taiwan och delstaten Kalifornien, i USA. De har alla beslutat att avveckla all kärnkraft till år 2025.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter