Torv är ett fossilt bränsle enligt Naturvårdsverket

Torv är fossilt och torvbrytning bidrar till växthuseffekten, slår Naturvårdsverket fast.

Torv är ett fossilt bränsle enligt Naturvårdsverket

Torv är ett fossilt bränsle och torvutvinning bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Det slår Naturvårdsverket fast i en ny rapport där man redovisar torvens miljö- och klimateffekter.

Naturvårdsverket har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag om torvutvinningens miljö- och klimateffekter. Där slås fast att torv verkligen är ett fossilt bränsle och att torvutvinning bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Torvproducenter och biobränsleförespråkare har försökt få torv klassificerat som ett biobränsle. Inom EU:s system för utsläppshandel och enligt FN:s klimatpanel IPCC är det dock klassat som ett fossilt bränsle. Men inom det svenska elcertifikatsystemet behandlas torv fortfarande som förnybart.Torven är i Sverige också befriat från energi- och koldioxidskatt.

Torv bildas genom ofullständig nedbrytning av vitmossor med mera i fuktiga och syrefattiga miljöer. Det innebär en stor inlagring av kol. Torven nybildas endast långsamt, under tusentals år. Runt en fjärdedel av Sveriges landyta är täckt av torv, till större delen dock endast i tunna lager.

Efter utdikning av myrar och fuktiga skogsmarker kommer torven i kontakt med luftens syre och börjar brytas ned. Det leder till förhöjda utsläpp av växthusgaser. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att skog som växer på utdikad torvmark släpper ut stora mängder växthusgaser, cirka 11 miljoner ton om året.

En stor andel av landets torvmarker är utdikade, vilket gör att torvlager som ansamlats under tusentals år börjar brytas ned. De samlade utsläppen från dikade torvmarker i Sverige utgör enligt en bedömning från SLU ungefär en femtedel av landets totala utsläpp av växthusgaser.

Torvbrytningen har ganska liten omfattning i Sverige, men Naturvårdsverket slår fast att torvutvinning bidrar till ökade utsläpp, dels på grund av ytterligare dikning, och dels vid förbränning av torven. Även torv som används till trädgårdsjord eller som strömaterial bryts ned relativt fort och leder till utsläpp av fossil koldioxid. Torvtäkter påverkar också vattenmiljön runt brytningsområdet och den biologiska mångfalden negativt.

Om torvtäkterna efterbehandlas på ett bra sätt kan den negativa klimatpåverkan från brytningen minskas. Det effektivaste motmedlet mot ytterligare nedbrytning av torv på utdikade marker är att fylla igen dikena och ställa marken under vatten igen. Då upphör i praktiken vidare nedbrytning av torven och därmed utsläppen av växthusgaser.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X