Nya EU-regler ställer krav på utsläpp

EU har beräknat att 400 000 medborgare dog i förtid på grund av luftföroreningar i form av partiklar och marknära ozon under 2010. Nu införs ett hårdare utsläppstak.

Nya EU-regler ställer krav på utsläpp

De svenska utsläppen av kväveoxid från dieselbilar måste minska kraftigt om EU antar ett nytt utsläppstak i november. Även biodieseln påverkas.

I Storbritannien har förhandlingarna inför EU:s reviderade takdirektiv orsakat en del debatt. I Sverige har de passerat i stort sett obemärkta trots att de kan få stora konskevenser för bland annat trafiken.

Förslaget innebär ett hårdare utsläppstak för gränsöverskridande luftföroreningar. De ämnen som omfattas av det nya taket är svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (NMVOC), ammoniak och partiklar. Samtliga bidrar till negativa effekter på hälsa och miljö i form av luftvägssjukdomar och förtida dödsfall. De orsakar också försurning och övergödning. EU har beräknat att 400 000 medborgare dog i förtid på grund av luftföroreningar i form av partiklar och marknära ozon under 2010. Marknära ozon bildas främst av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar i närvaro av solljus.

– Utgångspunkten för förhandlingarna har varit att minska antalet dödsfall med 52 procent år 2030 jämfört med 2005. Men vi landade på 50 procent, säger Maria Ullerstam på Naturvårdsverket som har deltagit i förhandlingarna som nationell expert för Sveriges räkning.

Eftersom Sverige är nettoimportör av gränsöverskridande luftföroreningar – det vill säga mer dålig luft driver in från EU än vad vi själva exporterar – har vi allt att vinna på strängare regler.

Ändå kommer de nya taken att få konsekvenser för vissa branscher. Framför allt behöver Sverige sätta in åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar med 36 respektive 25 procent fram till 2030.

– När det gäller svaveldioxid, ammoniak och partiklar ligger Sverige redan ganska bra till för att kunna klara av våra nya utsläppstak till år 2030, säger Ullerstam.

Utsläppen av kväveoxider härrör till 40 procent från trafiken, där den snabbt ökande användningen av diesel har gjort att trenden med sjunkande kväveoxidutsläpp från vägtrafiken sedan 90-talet har mattats av något. Och när det gäller utsläpp av kväveoxider spelar det i princip ingen roll om dieseln kommer från fossila bränslen eller från biobränslen som till exempel tallolja eller palmolja

– Med tanke på Parisavtalet och den omställning som behövs inom transportsektorn till en fossiloberoende fordonsflotta finns det flera möjligheter till positiva effekter även inom luftområdet. Den största effekten får man naturligtvis om man går över till fler eldrivna fordon, säger Ullerstam.

När det gäller flyktiga organiska föreningar är det fortfarande lite oklart varifrån de svenska utsläppen kommer. Troligen handlar det om en rad olika källor som ofullständig förbränning, hushållens användning av produkter som innehåller lösningsmedel, spolarvätska och biltvättar.

Samma utsläppsregler kommer inte att gälla för alla länder i EU eftersom den totala kostnaden för att få ner utsläppen har fördelats utifrån potential och förmåga. Förslaget väntas träda i kraft 18 månader efter att det antagits av parlamentet och rådet i november eller december. Utsläppstaket är inte att förväxla med EU:s nyligen förhandlade gränsvärden för vad nya fordon får släppa ut från avgasröret.

LÄS MER Svenskt system för bonus-malus väntas ge fler dieselbilar

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons