Spännande strandliv

Meta krabbor

Ett klassiskt och enkelt nöje på Västkusten är att meta krabbor. Allt som behövs är en hink, ett snöre, en klädnypa och en mussla. Leta upp en blåmussla, som är krabbornas favoritmat, knäck skalet med en sten och sätt fast den på klädnypan. Fäst klädnypan på snöret och fira ner betet mellan tång och stenar, där krabborna brukar ha sina gömställen. När en krabba sätter klon i musslan kan man försiktigt fiska upp den över ytan och lägga den i en hink med vatten. Nu kan ni titta nära på krabborna, se hur de reagerar på varandra och på eventuell mat. När ni har tittat färdigt, släpp tillbaka krabborna på samma plats så att de hittar tillbaka till sina gömställen.

Vem gör korvarna?

Ibland kan man se små högar av ringlande korvar på sandstranden. Det är små bajshögar, men bajset är inte alls äckligt, utan tvärtom renare än sanden runtomkring. Under varje hög finns en gång där en sandmask ligger och suger i sig sand och vatten. På så sätt får den i sig små rester av döda djur och växter, men själva sanden bajsar den ut. På ett år kan en sandmask äta och rena över 20 kilo sand.

En liten bit från varje hög finns ett hål i sanden, där masken tar in nytt vatten att filtrera.

Bygg en vattenkikare

Livet under ytan blir lätt suddigt för oss människor. Med cyklop kan vi se det skarpt, men ett alternativ för den som vill hålla huvudet över ytan är en vattenkikare, som går ganska lätt att bygga själv. Ta bort botten av en plåtburk med konservöppnare. Trä en genomskinlig plastpåse över burkens ena öppning och sätt fast den ordentligt med ett gummiband. Klart för spaning!

Håll koll på inkräktare

Under de senaste tio åren har svartmunnad smörbult blivit en allt vanligare syn längs svenska kuster. Den kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet och har antagligen spridits hit med barlastvatten från fartyg. Många forskare oroar sig för att svartmunnad smörbult ska tränga undan våra inhemska fiskar. Som nordligast har arten upptäckts i Gävlebukten och den har inga problem att leva i sötvatten.

Om du ser en svartmunnad smörbult längs stranden kan du hjälpa forskarna att hålla koll på hur den sprids genom att rapportera när och var du såg den på artportalen.se. Ett bra kännetecken är den svarta fläcken på främre ryggfenan. Särskilt svart mun har den däremot inte, även om hannar i lekdräkt är svarta.

Trolla med tång

Växter behöver sitt gröna klorofyll för att fånga energin i solljuset. Det gröna finns faktiskt gömt även  inne i bruna eller röda alger. Trolla fram det genom att doppa till exempel en bit blåstång i hett vatten från en termos. Efter en halv minut är tången klargrön, då har de bruna och röda pigmenten förstörts och det gröna kommer fram.

Bygg strandkonstverk

Det finns alltid saker att hitta längs stränder. Gör varsin ruta i sanden och skapa utställningar eller konstverk av snäckskal, drivved, skräp och allt annat som vattnet har haft med sig. Ta med skräpet hem sedan så har ni gjort en god gärning.

Mussla eller snäcka?

Det mesta som vi kallar för snäckor på stranden är egentligen musslor. Skillnaden på snäckor och musslor är att musslor alltid består av två skal. Även om de kanske bara har ett kvar när vi hittar dem.

Fyrkantiga ägg

Längs Västkusten är det ganska vanligt att hitta fyrkantiga mörkbruna kapslar med långa spröt i varje hörn. I sådana små kapslar driver rockornas ägg omkring i havet tills de är redo att kläckas. När ungen är ungefär så stor som kapseln bryter den sig ut.