Papegojor är ett tydligt exempel på att stora hjärnor kan leda till hög artbildningstakt. Det finns idag över 350 arter, som exempelvis bildens blågula ara. FOTO: Luc Viatour
Smarta fåglar skapar nya arter
Fåglar med större hjärna delar oftare upp sig i nya arter än de med mindre hjärna visar forskning gjord vid Göteborgs universitet. Det ger belägg för teorin om att arters inre egenskaper och beteenden är viktiga för artbildningen. Hittills det vill säga, i dagens värld av snabba miljöförändringar kan det mycket väl ändras.
Redan Charles Darwin antog att djurarters egenskaper och beteenden spelar roll när det kommer till artbildning. Det handlar inte bara om påtryckningar från den yttre miljön, eller för den delen slumpen, när nya arter uppstår ur äldre i de evolutionära processerna utan hänger även ihop med djurens inre förutsättningar.
– Evolutionen och artbildningen handlar inte enbart om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, utan även om att det finns vissa särdrag som gör det möjligt för arterna att diversifieras, säger Ferran Sayol från Göteborgs universitet.
Kanske smartare att vara dum
Tillsammans med forskare vid forskningsinstitutet CREAF-CSIC i Barcelona jämförde han hjärnstorleken hos drygt 1900 fågelarter och kollade av detta mot fåglarnas släktträd och såg då att artbildningstakten ökade med hjärnstorleken.
Fast bara för att intelligens och stora hjärnor har varit bra hittills är det inte säkert att det kommer att förbli så. Kanske är det smartare att vara dum, men kunna föröka sig snabbt, i en värld av allt snabbare och mer extrema miljöförändringar.
– Arter med stora hjärnor har visserligen varit framgångsrika tidigare, men det kan förändras nu under den pågående biodiversitetskrisen till följd av miljöförändringar orsakade av människan, säger Ferran Sayol.
Studien Larger brains spur species diversification in birds är publicerad i tidskriften Evolution.
