Svenska kyrkans skogsutredare Göran Enander i orörd skog som en gång var kyrkans. Foto: Adam Karls Johansson.
Efter kritiken: kyrkans skogsutredare talar ut
Han gjorde skogsutredningen som skulle lägga om Svenska kyrkans skogsbruk i grunden. Nu befarar Göran Enander att hans arbete går i stöpet. Sveriges Natur mötte honom för en promenad i en gammelskog norr om Kvikkjokk.
Vi vandrar i något som inte är helt vanligt i Sverige 2025, en skog som aldrig har brukats av människor. En skog där spåren efter järpe syns i form av spillning på marken, där lunglav växter på en gammal sälg och en lavskrika skriker bland trädtopparna.
På granarna syns också spåren efter tretåig hackspett. Fågeln som blivit en symbol för gammelskogar och som nyligen användes i en kampanj av LRF för att ifrågasätta artskyddets inverkan på skogsbruket.
Ledde Svenska kyrkans skogsutredning
En gång var Göran Enander ordförande för Naturskyddsföreningen (1998–2000). Numer är han pensionär och naturälskande markägare. För många är han kanske mest känd som före detta landshövding i Uppsala (2016–2023) och under 2023-2024 ledde han den Svenska kyrkans skogsutredning.
Ett arbete som Sveriges Natur rapporterat om och som Göran Enander själv är nöjd med.
– Det blev bra och jag levererade utifrån de direktiv jag hade. Det tycker jag är viktigt att konstatera, säger han.
Kritik mot utredning inom kyrkan
Samma positiva tongångar är det inte inom Svenska kyrkan. Efter att utredningen offentliggjordes har en strid om skogsbruket inför kyrkomötet och kyrkovalet den 21 september blossat upp. Bland annat har stiftens egendomsförvaltningar tagit fram egna skuggutredningar, vilket Supermiljöbloggen rapporterat om.
– Jag är förvånad över hur man låtit frågan hanteras inom kyrkan. Det har varit väldigt många konstiga aktiviteter, säger Göran Enander.
Kan du ge några exempel på detta?
– Det är som jag skrev i mitt brev den 21 januari. Man har tagit fram skuggutredningar som inte håller sig till sanningen och de underlag som jag presenterat. Man har också spridit egen information om utredningen som inte stämmer. Så det har varit väldigt många turer.
Har du några exempel på något som spridits som du menar inte är sant?
– När jag föreslog att 20 procent av skogen skulle skyddas menade jag att det skulle göras genom en analys för att komma fram till vilken skog som är mest skyddsvärd. I skuggutredningen utgick man från att det var den äldsta skogen som skulle avsättas. Det skulle ha fått större effekt på lönsamheten, det är inte alltid den högstammiga gallrade skogen som har de största naturvärdena. Det kan till exempel vara andra lövskogar, säger Göran Enander.
Skuggutredning utifrån påhittade underlag
Han säger också att personerna bakom skuggutredningen hittade på underlag som gjorde att de ekonomiska effekterna skulle bli större än vad Göran Enander kommit fram till.
– Upp till tio år skulle det kosta 100 miljoner, skriver jag. Men på sikt bedömer jag att omställningsprocessen skulle kunna bli kostnadsneutral, till och med ge något högre intäkter.
Hur har du kommit fram till det?
– Det beror på att om man låter skogen stå lite längre så blir det mera timmer.
Ifrågasätter kyrkokansliets arbete
Göran Enander har även funderat över hur kyrkokansliet har berett frågan kring utredningen och skogsbruket.
– Där har man haft skogsindustriell kompetens, men saknat skogsekologisk kompetens. Det tycker jag märks i de förslag som lagts fram från deras håll. Min grundläggande farhåga nu är att man anger en mer positiv inriktning, men inga förslag som leder till att det händer saker i skogen. Det är så vitt jag förstår borta i beredningen, allt förslag som rör hur man ska bruka skogen.
Läs också: Utreder andligheten i skogsbruket
Kyrkostyrelsen presenterar sina förslag
Den 11 juni presenterar kyrkostyrelsen sina förslag om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk. Förslaget bygger på Göran Enanders utredning och de remissvar som kyrkans stift och andra aktörer lämnat under våren.
– Att alla de stift som motarbetar utredningen med alla till buds stående medel nu ska sätta de framtida målen måste man väl ändå ställa sig tveksam till mot bakgrund till vad har sett nu. Men jag måste se det färdiga förslaget innan jag kan svara på något mer.
Är du förvånad över reaktionerna som din utredning orsakade?
– Att det skulle finnas motstånd bland de inbitna jägmästarna, som för övrigt inte är många av kyrkans alla anställda, det kunde jag förstå. Man jag är förvånad över att de inte använde blanka vapen, utan hittade på och inte höll sig till sanningen. Jag har haft full förståelse för att man kan ha synpunkter i remisshanteringen, men då skriver man det i sina remissvar i stället för att hitta på nya utredningar med väldigt grumlig bakgrund.
Starkt stöd för utredning bland fotfolk
Vad får du höra från de medlemmar i Svenska kyrkan som du möter?
– Jag var ute i januari och februari på en hel del pastorat och församlingar där jag pratade om utredningen. Min uppfattning är att det finns ett starkt stöd bland fotfolket, inte minst bland kvinnor. På varje ställe var en stor majoritet för utredningen, även om det ofta kunde finnas någon äldre man som hade synpunkter mot det här. Jag personligen känner mig trygg i att jag levererat enligt de direktiv jag fick.
Hur ser kyrkans skogsbruk ut jämfört med de stora skogsbolagen?
– Ganska likt skogsbolagens, med lite högre andel frivilliga avsättningar även om vi i utredningen inte gått in på vilken kvalitet det är på dessa avsättningar. Några stift har överavverkat och har huggit ner sina skogar ganska kraftfullt. Det ger stöd för min bedömning. Och med tanke på reaktionerna på min utredning tyder en del på att man ändå vill slå vakt om just det sättet att bruka skogen.
Hur har intresset varit från skogsindustrin i övrigt?
– Jag har lite svårt att bedöma det, men den har givetvis noterat utredningen. Några företrädare har pratat om att de ser risker med spridningseffekter till övriga skogsbruket om utredningen skulle genomföras. “Risker” inom citationstecken utifrån mitt perspektiv.
