Förslaget om att tillåta jakt med compoundbåge får kritik av Naturskyddsföreningen och flera djurskyddsorganisationer. Även SLU:s vetenskapliga råd ser risker för djurvälfärd. Bilden är tagen i USA, där pilbågsjakt är tillåten. Foto: Getty
Risk för ökat lidande om pilbågsjakt tillåts
Naturvårdsverket vill tillåta viss jakt med pilbåge, men Naturskyddsföreningen och flera djurskyddsorganisationer protesterar mot förslaget eftersom det kan leda till ökat lidande. SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd anser att pilbågsjakt medför risker för djurvälfärd och efterlyser mer forskning.
Pilbågsjakt har varit förbjudet i Sverige sedan 1938, men våren 2018 skickade Naturvårdsverket ut ett förslag på remiss om att tillåta jakt med så kallad compoundbåge på rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare. Den som jagar ska ha jägarexamen och bågjägarexamen.
Motiveringen var bland annat att bågjakt är tillåten i andra länder, till exempel i Danmark och på Åland. Man vill också främja vilt som resurs genom att utveckla möjligheterna att använda nya sätt att jaga. Det ursprungliga förslaget om pilbågsjakt kom från Svenska Bågjägareförbundet och både Svenska Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund är positiva.
Naturskyddsföreningen var kritisk i sitt remissvar eftersom föreningen anser att pilbågsjakt inte är förenligt med jaktlagens paragraf 27 om att undvika onödigt lidande: risken för skadeskjutning är stor, eftersöksjakten är svår att genomföra och det är oklart hur lång tid det tar från träff tills djuret är medvetslöst.
LÄS Naturskyddsföreningens remissvar
Föreningen efterfrågade mer konsekvensutredning och tillsammans med Djurens rätt, Djurskyddet Sverige och Svenska Djurskyddsföreningen begärde man att Sveriges Lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd skulle sammanställa aktuell forskning om jakt med pil och båge.
Det yttrandet är nu klart. Rådet tar inte direkt ställning till om pilbågsjakt ska införas eller ej, men en tydlig slutsats är att ”i jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning”.
Det finns också möjliga fördelar: risken för olyckor med dödlig utgång kan vara något lägre än vid jakt med kul- eller hagelvapen och bågjakt bidrar inte till spridningen av bly i naturen på samma sätt. Hur stor den påverkan skulle vara är dock oklar.
Brist på vetenskapliga studier
Enligt rådet finns det en brist på vetenskapliga studier av effekter på vilt skjutna med pil och båge, ”och en närmast total avsaknad av sådana studier på småvilt”. Det medför osäkerhet om skadeeffekterna. Det finns både risk för att skadeskjutna djur undkommer och att tiden innan medvetslöshet förlängs.
För att kunna uttala sig vetenskapligt om konsekvenserna att införa jakt med pil och båge vill rådet att ytterligare forskning görs, bland annat:
- Experimentella jämförelser av tiden från träff till medvetslöshet för olika djurslag vid jakt med olika metoder, och graden av stress och smärta som djuret upplever under denna tid.
- Storskaliga jämförelser i fält av skadeskjutning för olika djurslag och vid jakt med olika metoder.
- Kartläggning av attityder hos allmänheten, i synnerhet personer som vistas i naturen och olika intressegrupper inom friluftslivet.
- Kartläggning av jaktolyckor vid olika typer av jakt.
- Riskbedömning av djurvälfärd vid jakt med olika metoder.
LÄS hela yttrandet från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd
