Nu ska bråddjupen utforskas

Med hjälp av segeldrönare verkar det som om att det faktiskt är möjligt att inte bara kartlägga botten, utan att även undersöka olika vattenskikt. Vid vissa djup förändras drastiskt salinitet och temperatur, dessa förändringar verkar kunna kartläggas med hjälp av segeldrönarnas sonar.

Nu ska bråddjupen utforskas

Snart kan hundratals självgående segeldrönare utforska världshaven och kartlägga deras havsbottnar. Med ny teknik kan vissa drönare ta sig ned till 6 000 meters djup.

I dag finns nästan 4 000 så kallade Argo Floats, flytande drönare, i världshaven. Dessa kan självmant sjunka ned till ett djup av två kilometer och gör hundratals dyk under flera års tid. När de flyter upp sänds information till forskare via satellit. De mäter bland annat havströmmar och har bekostats av 28 länder i världsomspännande projekt med avsikt att skapa tidsserier som sträcker sig över mer än tio år.

LÄS MER: 20 länkar som ger dig rätt fakta om klimatet

Men Lary Mayer, direktör vid Center for Coastal & Ocean Mapping, CCOM, I Amerika, berättade under den Kungliga Vetenskapsakademiens klimatsymposium, om ny revolutionerande teknik. Nu kommer en ny generation drönare som kan nå ned till bråddjupen på 4000 till 6000 meter.

– I dag saknar vi djupmätningar från drygt 82 procent av världens havsbottnar. Vi behöver långtidsserier med ännu högre upplösning än vad vi har tillgång till idag. Annars vet vi inte om förändringar i haven har att göra med klimatförändringar eller härstammar från återkommande, säsongsbetonade händelser.

Med hjälp av tidsserier ökar hela tiden vår kunskap om havens strömmar. De är ett viktigt verktyg när det gäller att förstå komplicerade system som exempelvis Golfströmmen.

En annan, helt ny typ av drönare, har nyligen använts i ett pilotprojekt där stora delar av Berings hav i norra Stilla havet kartlades. De så kallade segeldrönarna, som liknar långsmala segelbåtar, har visat sig klara av minst ett år ute på öppet vatten – helt själva. De drivs med solceller och följer instruktioner som matats in av forskarna. Med hjälp av ekolod åkte de otröttligt fram och tillbaka och gjorde drygt sju miljoner mätningar av havsbotten.

LÄS MER: om segeldrönare

Men det finns ett betydande hinder för dessa självgående forskningsmaskiner. I nästan en tredjedel av världshaven har forskarna nämligen ingen möjlighet att hämta hem dem berättar Lary Mayer. Om världshaven skall utforskas med segeldrönare behöver alla kustnära länder hjälpas åt.

– Internationellt sammarbete är oerhört viktigt. Utan gränsöverskridande överenskommelser kan det bli så att flytande mätutrustning inte får samla in data från hela 30 procent av haven. 

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons