Kärnkraften olönsam även utan effektskatten
Energiöverenskommelsen gör inte kärnkraften lönsam. Höjda säkerhetskrav, utökat försäkringsansvar och höjda avgifter till kärnavfallsfonden kan komma att öka kärnkraftens kostnader mer än den borttagna effektskatten.
Reaktorhall i Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Vattenfall
Tolkningarna har varit många och vitt skilda om energiöverenskommelsen och i synnerhet vad den säger om kärnkraftens framtid. Effektskatten på kärnkraft, cirka 5 öre per kWh, ska fasas ut med början nästa år. Det har gett en del debattörer hopp om att kärnkraftsparentesen nu kan förlängas.
Dagens låga elpriser har gjort kärnkraften olönsam, samtidigt som ägarna till reaktorerna står inför stora investeringar för att höja säkerheten. Investeringsbehovet bottnar i skärpta säkerhetskrav från Strålsäkerhetsmyndigheten efter Fukushima-olyckan. Ställda inför dessa ökade kostnader har Vattenfall och E-on beslutat att stänga fyra reaktorer av tio innan 2020. Men sannolikt förblir kärnkraften olönsam även utan effektskatten.
Energiöverenskommelsen slår fast att skadeståndsansvaret vid kärnkraftsolyckor ska fyrdubblas från tre till tolv miljarder. Detta beslutades i riksdagen redan 2010 som ett resultat av ändringar i Pariskonventionen om försäkringsansvar. Men två regeringar har valt att inte låta ”lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor” träda i kraft under de sex år som förflutit sedan riksdagsbeslutet. Anledningen sägs vara att man velat invänta att fler länder inför de nya reglerna. I Nederländerna, där man infört det striktare skadeståndsansvaret, har det inneburit en fördubbling av försäkringspremierna för landets kärnkraftverk.
Verkliga kärnkraftsolyckor kostar dock oändligt mycket mer än 12 miljarder. Olyckan i Fukushima beräknas kosta det japanska samhället närmare 1 500 miljarder kronor.
Energiöverenskommelsen innebär också att inbetalningarna till kärnavfallsfonden ska ökas. Denna fond finns till för att finansiera skrotning av kärnkraftverk och slutförvar av kärnavfallet. Nivåhöjningen ska beslutas av regeringen efter förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Tidigare beräkningar från myndigheten visar på att avgiften behöver höjas från dagens 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. På sikt kan avgiften behöva höjas till 10 öre per kWh.
De kostnadsökningar för kärnkraften som kommer från höjda säkerhetskrav, ökat försäkringsansvar och höjda avfallsavgifter kan mycket väl komma att överstiga nivån på den borttagna effektskatten. Hur det blir mer i detalj får vi sannolikt veta först nästa år. Under hösten kommer Energikommissionen att fortsätta sitt arbete, då med att ta fram konkreta förslag till åtgärder utifrån den nu slutna överenskommelsen.
