Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges största miljö- och naturtidning – påläst och passionerad sedan 1910

Sök

Hur mycket fiske tål torsken i Östersjön?

Det går bra för fiskarter som sill, skarpsill och rödspätta i Östersjön, men torsken befinner sig i ett alarmerande läge. Det finns gott om torskindivider men tillväxten är mycket dålig. Fiskarna tycks stanna i tillväxt när de nått en storlek av cirka 30 centimeter.

I oktober ska EU:s fiskeriministrar bestämma fiskekvoterna för de arter som yrkesfisket fångar. För de flesta arterna väntas höjda kvoter, men för torsken finns ännu inga förslag från politikerna.

För 2016 har kvoterna varit 41 000 ton torsk i det östra beståndet och 10 000 ton för det västra. Forskarna på ICES, det internationella havsforskningsrådet, vill nu minska kvoterna mycket kraftigt, särskilt för det västra beståndet där yrkesfisket bara borde få fånga tiondelen av den kvot som nu gäller. För det östra rekommenderar ICES en kvot som är cirka 65 procent av årets.

EU:s fiskeriministrar brukar följa forskarnas rekommendationer utom just för torsken.

– Vi ger råd för vad vi anser vara högsta tolererbara fångst, men politikerna i Bryssel bedriver politik, säger Joakim Hjelm på institutionen för akvatiska miljöer, SLU.

Politikerna står under hårt tryck från fiskenäringen.

Ett stort problem för forskarna är att de inte lyckats bedöma hur gamla de små torskarna är. För att få mer kunskap om torskens tillväxt och vandringmönster har Sverige, Polen, Tyskland och Danmark påbörjat ett stort projekt för att märka torskar. Under hösten kommer stora mängder torskar att märkas. Återfångster av märkt fisk ska kunna ge ny information om torskens hälsa.

De första resultaten väntas om ett år.

Bland tänkbara orsaker till torskens dåliga tillväxt nämns döda bottnar, låg syrehalt och sjukdomar, bland annat den så kallade torskmasken som sprids via sälar.

Relaterat

Senaste nytt

Får som betar mellan solpaneler

Reportage

Här möts jordbruk och solceller

Solceller ska helst placeras på parkeringsplatser och hustak där de inte tar plats, men forskning visar att det kan finnas vinster med att kombinera solcellsparker med jordbruk och biologisk mångfald.