Stockholm Exergi skryter om minusutsläpp – som inte finns

Stockholm Exergi skryter om minusutsläpp – som inte finns

”Vi skapar minusutsläpp” står det överst på hemsidan för Stockholm Exergi, som ägs av Stockholms stad och Fortum. Men i verkligheten släppte bolaget ut 917 000 ton koldioxid 2018. Det mesta kommer från koleldning.

Stockholm Exergi producerar fjärrvärme åt Stockholmsregionen. Företaget ägs till hälften av Stockholms stad och till andra hälften av finska Fortum, som majoritetsägs av finska staten.

Fjärrvärmen har ersatt många tusen skorstenar i Stockholmsområdet.  Men det är inte någon särskilt ren energi som går ut i värmeelementen. 917 000 ton koldioxid släpptes ut 2018, enligt årsredovisningen. Det mesta från kol och avfallsförbränning.

Kolet eldas i kraftvärmeverk 6 i Värtan i norra Stockholm.

Plast med fossilt ursprung

Avfallet – hushållssopor – innehåller plast med fossilt ursprung. En stor del av soporna importeras. I Stockholm återvinns nästan inget matavfall. Allt bränns.

När Stockholm Exergi påstår att de skapar minusutsläpp så syftar de främst på ett litet projekt för att tillvara koldioxid från biobränsleförbränning.

I teorin kan växande biobränsle suga upp koldioxid. Om den sedan skiljs ut från rökgaserna och trycks ner i marken så blir det minusutsläpp.

Men det sker inte idag. Och inte i någon snar framtid.

Projektet ska dras igång i slutet av november och köras till mitten av maj 2020. Det ska då samla in 700 kilo koldioxid per dygn, från det bio-eldade Kraftvärmeverk 8, även det i Värtan.

Det blir någon hundradels procent av Stockholm Exergis utsläpp. Kanske samlas totalt 100 ton koldioxid in.

Vart tar den vägen?

Erik Dahlén som är ansvarig för forskning & utveckling inom produktion och distribution i Stockholm Exergi är inte säker.

– Under testet är det inte i fokus. Vi kommer antagligen att göra något vettigt med den. Vi talar om lite olika varianter av odling och så vidare. Med huvudsyftet med testet är att testa infångningstekniken.

Släpps ut i luften

Det kan alltså också innebära att den bara släpps ut i luften, vilket Fabian Levihn, FoU-ansvarig för energisystem och marknad på Stockholm Exergi tidigare sagt till tidskriften Miljö & Utveckling.

I övrigt utlovar Stockholm Exergi inget bestämt om minusutsläpp:

”Målet är att testanläggningen tillsammans med en nu pågående integrationsstudie ska ge tillräckligt robusta resultat för att utgöra underlag för Stockholm Exergi att investera i en storskalig anläggning” står det på hemsidan.

Erik Dahlén bedömer att två miljoner ton koldioxid skulle kunna fångas in av Stockholm Exergi till en kostnad av ungefär 1000 kronor per ton för investering och drift, hela vägen.

Det betyder en extra kostnad på två miljarder per år. Vem skulle betala det?

– Det blir ett kluster, säger Erik Dahlén. Han nämner flera möjligheter:

  • Stora kunder som betalar för att ha minusutsläpp i sina klimatbokslut.
  • Skattekrediter, som han tror kommer att föreslås av en utredning om minusutsläpp i januari. De kommer enligt Erik Dahlén att föreslå incitament för negativa utsläpp. Om man kan sälja sin negativitet uppstår en marknad.
  • Styrmedel, som exempelvis direkta subventioner.
  • Bidrag från EU:s innovationsfond eller liknande
  • Koldioxid som utnyttjas i till exempel plast

Det är en eventuell framtid. Men nu är Stockholm Exergi väldigt långtifrån minusutsläppare.

Hur tror du ni skulle klara en prövning i Marknadsdomstolen när ni påstår att ”Vi skapar minusutsläpp”?

– Det borde inte bli några problem alls, säger Erik Dahlén.

Han hänvisar till att de också har en liten anläggning för biokol, och fyra kunder som köper minusutsläpp därifrån.

Medan bolaget talar om minusutsläpp fortsätter de fossila utsläppen i verkligheten. 2018 ökade Stockholm Exergi koleldningen och använde kol även i det nya KVV8, av bolaget beskrivet som världen största biokraftvärmeverk, vilket kan ha varit sant 2017 men inte år 2018.

Bolaget har motsatt sig ökad beskattning av fossila bränslen som kol och plast. Plasten är den fossila delen av det avfall som Stockholm Exergi eldar i bland annat Högdalen söder om staden och Brista i närheten av Arlanda flygplats.

Stockholm Stad drev 2017 i förhandlingar med Fortum igenom att koleldningen ska upphöra år 2022, men Stockholm Exergi hotade med att fortsätta i alla fall. I april stängde de dock den ena pannan i det gamla koleldade kraftvärmeverk 6, ett resultat av skärpt klimatpolitik från både Sverige och EU. Det handlar om att Sverige gjort det dyrare att elda avfall och att EU har gjort det dyrare att släppa ut koldioxid inom utsläppshandeln.

Det är därför möjligt att Stockholm Exergi kommer att minska sina utsläpp redan 2019. Men det beror inte på minusutsläpp.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018

Uppdatering 2019-10-25:

Efter att Sveriges Natur publicerade den här artikeln ändrade Stockholm Exergi texten på sin hemsida:

LÄS MER: Stockholm Exergi ändrar text om minusutsläpp

Ämnen:
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter