Dyrt att strunta i naturens egna ekosystemtjänster

När vattendrag rätas ut för att ge plats åt jordbruk och bostäder förstörs den naturliga förmågan att hantera översvämningar. FOTO: Getty Images

Dyrt att strunta i naturens egna ekosystemtjänster

Många av landets ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag hade kunnat fungera bättre. Detta enligt en rapport från Havs- och vattenmyndigheten. Övergödning och översvämningar hör till det som kan kosta oss mycket skattepengar och orsaka mänskligt lidande.

Vad naturen ger som samhället kan dra nytta av brukar kallas för ekosystemtjänster. Enligt en kartläggning av landets sjöar och vattendrag är ekosystemtjänster i flera delar av landet försämrade. Värst är det i södra Sverige där dricksvatten från sjöar och vattendrag bedömdes vara försämrat. Södra delarna av landet är redan utsatt för sinande brunnar.

– Vi är oftast mer beroende av naturen än vi förstår. Vi räknar kallt med att många ekosystemtjänster ska fortsätta i all evighet och tar dem för givet. Men den här rapporten visar att vi kanske inte ska göra det, säger Jens Mentzer, utredare hos Havs- och vattenmyndigheten.

Reglera översvämningar

Våtmarker och vattendrag är naturligt väldigt bra på att reglera vatten vid översvämningar. Historiskt sett har man rätat ut många vattendrag och tömt våtmarker för att ge plats åt jordbruk och bebyggelse vilket har lett till en kraftig försämring av förmågan att reglera vattenflöden. Detta gör att vi behöver ersätta ekosystemtjänster vi haft i många hundra år med något annat.

– Vid kraftigt regn samlas ibland allt vatten längs ner i vattendraget där det svämmar över. Som vi gör nu vallar vi in vattnet nedströms bara för att kompensera för den här tjänsten som vi tidigare hade naturligt, förklarar Jens Mentzer.

Förmågan för våtmarker och vattendrag att fånga upp näringsämnen är en ekosystemtjänst som har försämrats mycket med hanteringen av vattendrag. Allt mer näringen förs ut i sjöar och hav istället för att hamna i sediment och våtmarker. Detta bidrar stort till övergödningen, någoting som det idag läggs mycket skattepengar på att åtgärda.

Fosfor är ett av de ämnen som förs med i vattendragen, och det är ett ämne med stor efterfrågan i dagens jordbruk. Fosfor är en viktig ingrediens i vissa sorters konstgödsel och eftersom att tillgången på fosfor blir allt lägre blir det också dyrare. Just fosforbrist bedöms vara ett av jordbrukets främsta problem i framtiden, och som det ser ut nu spolas stora mängder ner längs med våra svenska vattendrag.

Försämrade fiskebestånd

Matnäringen från sötvatten var den ekosystemtjänst som sett över hela landet fick lägst omdöme enligt rapporten. Detta innebär alltså att fiskebestånden i våra sjöar och vattendrag är försämrade, och som värst var det i sydöstra Sverige.

Jens Mentzer förklarar att ekosystemtjänster är ett nytt sätt bedöma hur natur mår. Man tittar på de tjänsterna vi får av naturen men att vi med det synsättet missar vissa arter som kanske inte har något direkt samhälleligt intresse. Till skillnad från det vanliga sättet att titta på miljöfrågor och miljöproblem, då man vill skydda alla arter, ser man på det ur ett samhälleligt perspektiv.

– Det är ett kommunikationsverktyg för att man ska kunna prata i samma termer och förstå varandra. En miljöaktivist vill gärna skydda all natur oavsett vad det är för något, medan en exploatör vill exploatera marken för att kunna tjäna pengar på den. Detta blir då ett språk som båda kan förstå helt enkelt.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X