bistand-finansierar-ny-olja
Bistånd finansierar ny olja
Tvärtemot alla riktlinjer fortsätter svenskt bistånd att finansiera utvinning av ny fossil energi. Sedan 2013 har Sverige röstat ja till åtta av tio stora fossila investeringar i de stora utvecklingsbankerna.
Oljeprospektering i Afrika och i Albanien, raffinaderier i Elfenbenskusten och kolkraftverk i Pakistan. Styrelseledamöterna för de stora utvecklingsbankerna, som ägs och drivs av FNs medlemsländer, har stora framtida utsläpp av växthusgaser på sina samveten. Och det handlar om inte om några gamla synder, utan om beslut tagna så sent som 2014.
Enligt den biståndspolitiska plattform som antogs av riksdagen i fjol ska Sverige sträva efter att öka andelen förnybar energi i utvecklingsländernas energisystem och minskade utsläpp av växthusgaser.
Sveriges Naturs granskning visar dock att Sverige genomgående bryter mot sin egen politik. Så sent som 2014 röstade svenska representanter ja till att stödja enorma investeringar i fossil energi.
Detta har skett genom det stora bistånd som utrikesdepartementet ger till de stora utvecklingsbankerna Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Dessa banker lånar i sin tur pengarna vidare billigt till stater och företag som vill investera i utvecklingsländer, eller står som garanter för lån som tas upp på marknaden.
Sveriges Naturs sammanställning visar att utvecklingsbankerna under åren 2008-2013 finansierade investeringar i fossila bränslen som kol, olja och naturgas till ett värde av 157 miljarder kronor.
Sveriges ägarandel i bankerna är bara några procent, men via en representant i bankernas styrelser och beslutande organ har Sverige möjlighet att reservera sig mot beslut. Det anses skicka en viktig signal till banken och är en möjlighet som många länder utnyttjar. Till exempel har USA reserverat sig mot tre projekt som Sverige har röstat ja till i Världsbankens underavdelning IFC. Samtliga projekt gällde gas- och oljeutvinning i Afrika, där privata företag ville prospektera efter nya fyndigheter. USA bedömde att konsekvenserna för miljön inte var tillräckligt utredda och att det åtminstone i ett fall var oklart hur projektet skulle bidra till minskad fattigdom.
Bara två gånger under de senaste två åren har Sverige röstat nej till investeringar i fossil energi. I båda fallen har det då handlat om nya kolkraftverk. Sverige har även har agerat lamt när det gäller satsningar på storskalig vattenkraft, som genomgående godkänts trots att det i vissa fall har fattats ordentliga beskrivningar av miljökonsekvenserna. Till exempel stödde Sverige utredningar inför bygget av en jättedamm i Kongo, som USA röstade nej till på grund av miljörisker.
Utvecklingsbankernas fossillån
157 miljarder kronor investerade Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken i fossil energi 2008-2013. Det motsvarar 38 procent av de totala energiinveste-ringarna. ssillån
Världsbanken som är störst har nyligen lovat att sluta med stöd till fossil energi, och i synnerhet till kolkraft, som ska ges finansiellt stöd bara i yttersta nödfall. Liknande uttalanden kom redan 2013. Men bankens stöd till kolkraft är redan begränsat, bara sju procent av pengarna går dit. De stora satsningarna är på olja och naturgas, motsvarande 32 procent av de totala investeringarna.
- 14,6 grader låg medeltemperaturen på 2014, jordens varmaste år i modern tid.
- 28 miljarder kronor gav Sverige till utvecklingsbankerna 2008–20013.
- 15 procent av Sveriges biståndsbudget går till utvecklingsbankerna.
- 13 procent av Världsbankens totala intäkter kommer från Sverige, som är bankens nionde största givare.
Fossila investeringar i Världsbanken (IFC), Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken 2013-2014. Så röstade Sverige:
Projekt År godkänt Summa (dollar) Sveriges röst
Asiatiska utvecklingsbanken:
Kolkraftverk, Jamshoro, Pakistan maj 2013 7 miljarder Nej
Afrikanska utvecklingsbanken:
Kolkraftverk + kolgruva,
Maamba, Zambia, april 2013 300 miljoner Nej
IFC (International Finance Corporation, del av världsbanksgruppen som arbetar mot den privata sektorn):
Oljeprospektering och utvinning,
Vaalco, Gabon februari 2014 65 miljoner Ja
Gasutvinning, Seven Energy
Bond Issuances, Nigeria oktober 2014 400 miljoner Ja
Oljeimport, Independent
Petroleum Group, Etiopien juli 2014 500 miljoner Ja
Oljeraffinaderi, SIR, Elfenbens-
kusten december 2013 300 miljoner Ja
Olje- och gasprospektering,
Delonex, Central- och Östafrika november 2013 60 miljoner Ja
Olje- och gasprospektering,
Viking Services, Mellanöstern
och Nordafrika november 2013 50 miljoner Ja
Gasdistribution, JV Eastloan,
Ukraina december 2012 30 miljoner Ja
Olje- och gasprospektering,
Petroceltic, Egypten april 2013 100 miljoner Ja
Olje- och gasprospektering,
Bankers petroleum, Albanien april 2014 50 miljoner Ja
Alternativen finns redan
I stället för fossila bränslen skulle utvecklingsbankerna kunna satsa på förnybar energi och energieffektivisering.
Förnybar energi bidrar till social och ekonomisk utveckling, ökad tillgång till energi och ökad energisäkerhet samtidigt som miljö- och hälsoeffekterna av energiförbrukningen minskar, enligt FNs klimatpanels specialrapport om förnybar energi.
Sol, vind och bioenergi är energislag med mycket låga fossila utsläpp. Solenergin kan tas tillvara storskaligt i solcellsparker, men kanske mer kostnadseffektivt i småskaliga lösningar, utanför elnätet. Små elnät på bynivå som matas med solel kan ersätta dieselgeneratorer på landsbygden. Även vindkraft och geotermisk energi är i dag mogna och kostnadseffektiva tekniker.
Enligt FNs rapport är också smartare elnät och energieffektivisering viktiga komponenter i en strategi för en hållbar energiförsörjning. Effektivare spisar kan betyda mycket för att minska vedåtgång och luftföroreningar.
