Bakslag för kärnkraften över hela världen

Kärnkraften har en ljus framtid att döma av FN:s klimatpanel IPCC:s rapport om hur man ska klara att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. I de fyra illustrativa scenarierna som valts ut i rapporten (av många fler) ökar kärnkraften med upp till 400 procent.

Men så ser det inte ut i verkligheten, att döma av branschens dagliga nyhetsbrev world-nuclear-news. Det stängs fler reaktorer än det byggs. Sedan 1 januari 2017 har 9 reaktorbyggen startats medan 12 stängts plus att bygget av två halvfärdiga reaktorer avbrutits.

Det byggs just nu i världen 55 reaktorer. Det låter som en betryggande framtid. Men en stor del av dessa byggen är antingen starkt försenade eller i praktiken stoppade.

LÄS MER: Ökad risk för härdsmälta om kärnkraften ska lösa 1,5-gradersmålet

En bransch i kris

En genomgång av händelserna de senaste månaderna visar på en bransch i kris.

November 2018.  Ännu en försening av starten för reaktorn Olkiluoto 3 i Finland. Den ska nu starta driften januari 2020, nästan 11 år senare än planerat. Planerad start var ursprungligen maj 2009.  Reaktorn godkändes av riksdagen 2002, och sades vara en viktig del av Finland klimatpolitik.

Leverantör av reaktorn var ett tysk-franskt konsortium Siemens-Areva och det var det första exemplaret av deras stora mödosamt framförhandlade modell EPR, den Europeiska tryckvattenreaktorn. Den är världens största reaktormodell med 1600 megawatts effekt, lika stor som Ringhals 1 och 2 tillsammans.

Det är en mycket komplex konstruktion, som beskrivits som ”en katedral inuti en katedral”.

Byggkostnaden har åtminstone tredubblats. Det föranledde Siemens att lämna kärnkraften. Franska staten fick förstatliga det redan statliga Areva en gång till genom att det togs över av Electricité de France.

I januari 2019 meddelar Electricité de Franceatt nästa förseningsbesked för Flamanville 3 kommer i april, då den franska säkerhetsmyndigheten ska komma med utlåtande om ett antal svetsar. Flamanville 3 i Frankrike var den andra ordern för den tidigare nämnda EPR-reaktorn. Den skulle varit klar 2012, men har försenats med minst åtta år och fördyrats på samma sätt som Olkiluoto 3.

December 2018. Byggstart förytterligare en EPR i England, Hinkley Point C. Reaktorn byggs av Electricité de France och är redan många år försenad. VD Vincent de Rivaz lovade i ett berömt uttalande  2007 att britterna skulle kunna laga sina kalkoner till julen 2017 med el från den. Utan kärnkraftverket skulle det enligt honom ”bli mörkt”, vilket han uttryckte med orden ”the lights go out”.

Verkets två reaktorer sägs nu kunna vara i drift 2027. Men det har inte blivit brist på el, eftersom utbyggnaden av vindkraft och solkraft har gått mycket bra.

Vägs ände

Den brittiska regeringen fick lova ett garantipris på 128 öre per kWh  – vilket är långt över marknadspriset på el – under 35 års tid för att få Electricité de France  att ta investeringsbeslutet 2016. Det satt ändå långt inne och EDF-koncernens finanschef avgick i protest mot risktagandet.

Planen är att starta en reaktor till vid Hinkley Point, men annars verkar det brittiska kärnkraftsprogrammet ha nått vägs ände och behandlas med allt mindre respekt på de brittiska tidningarnas finanssidor.

November 2018. Toshiba ger upp sina planer på tre reaktorer i Moorside, nordvästra England intill plutoniumfabriken Sellafield.

Januari 2019 gav Hitachi upp sitt projekt Wylfa Newydd, för två stora reaktorer vid Wales norra kust. Det har då kostat 25 miljarder kronor. Hitachi tar hellre den förlusten då att riskera ännu större förluster i framtiden.

Den brittiska regeringen hade erbjudit både ett högt garantipris för all el, som vid Hinkley Point, och dessutom ett stort investeringsstöd för detta och ännu ett planerat kärnkraftsprojekt i Oldbury i västra England. Det räckte ändå inte.

Därmed har den brittiska regeringens planer på ett stort kärnkraftsprogram fallit samman.

Försökt att återstarta

December 2018 Slutet för ett planerat japanskt och franskt projekt i Turkiet, Sinop vid Svarta havet för fyra reaktorer av ett fransk-japanskt konsortium (EDF och Mitsubishi) tillsammans med turkiska staten.

Ett avtal skrevs 2013 av Japans premiärminister Abe och Turkiets president Erdogan. Första reaktorn skulle tas i drift 2023 och den sista 2028. Prislappen sades vara 18 miljarder dollar. Men i december 2018 hade kostnadsuppskattningen ökat till 44 miljarder dollar, en följd av höjda säkerhetskrav efter Fukushimakatastrofen 2011.

Japans kärnkraftindustri förlorade därmed sitt sista exportprojekt efter att tidigare ha tappat projekt i Vietnam 2016 och Taiwan 2014.

Inne i Japan har regeringen Abe försökt att återstarta kärnkraften efter 2011. Men av 57 reaktorer före olyckan är bara nio i drift. Kraftbolagen har ansökt om återstart för ytterligare ett antal, men det går sakta.

Februari 2019.Stängningsbeslut för ytterligare en reaktor, Genkai-2, i södra Japan. Den hade inte producerat någon el sedan 2011, och kraftbolaget bedömde det som för dyrt att klara nya säkerhetskrav.

1 mars 2019 Stängningsbeslut för ytterligare två reaktorer i Japan, Ohi 1-2.

Oktober 2018.Två reaktorer stängs i Taiwan och den taiwanesiska regeringen har nyligen bekräftat att all kärnkraft ska bort till 2025.

December 2018. Den ryska reaktorn Leningrad-1 stängs. Detta är dock inte representativt för den ryska utvecklingen i stort. Kärnkraften växer i Ryssland och den ryska tillverkaren Rosatom startade tidigare 2018 en reaktor i Ryssland, en i Bangladesh och en i Turkiet,

De byggs alla av ryska Rosatom med finansiering från ryska staten. Rosatom bygger också i Vitryssland och Indien.

Det kan dock inte väga upp en tillbakagång i Nordamerika, Europa och Japan.

”Renässans för kärnkraften”

Innan Fukushima talades mycket om en ”renässans för kärnkraften”. Det blev inte så mycket av med den utom i Kina, som startade byggandet av tio reaktorer bara under 2010. De senaste två åren har Kina inte startat byggandet av en enda reaktor.

2006 producerade världens alla reaktorer 2661 terawattimmar. Dit har den inte nått igen. 2017 producerade den globala kärnkraften 2500 terawattimmar.

Även om en hel del reaktorer tillkommer så är det också många som stängs de närmaste åren, till exempel Ringhals 1-2 i  Sverige, och all tysk kärnkraft, två franska, åtta brittiska, några kanadensiska och några i USA. Av utvecklingen att döma just nu kan Peak Kärnkraft ha inträffat år 2006.