Argumenten bakom vargens dåliga rykte

Belgien & Nederländerna

I de nederländska och belgiska vargdebatterna överdrivs ofta hotbilder och känslomässiga berättelser, som till exempel att en varg snart kommer att angripa ett barn. Över huvud taget är spänningen mellan landsbygd och stad påtaglig. Vargen försvaras framför allt av ”gröna” politiker i städerna.

Läs också: Villospår dödar vargen

I Belgien har flera vargrevir skapats, framför allt i Vallonien. Den flamländska regeringen tog snabbt fram en omfattande ”vargplan” som bland annat inkluderar snabb ersättning och bidrag till skyddsstängsel och speciella stängsel-team som åker ut och kan hjälpa till.

Vargplanen har inneburit en relativt smidig samlevnad mellan vargen och människan, även om både lantbrukare och jägare är tydligt emot vargen.

I Nederländerna bor vargarna främst i landets nordöstra delar. Precis som i Belgien antogs en ”vargplan” men ansvaret för att implementera den delegerades till lokal nivå, med ojämnt resultat som spädde på den redan heta vargdebatten. Det är framför allt fårbönder och landsbygdsbor som uttrycker sin frustration och de backas upp av politiska partier och lobbygrupper som är emot vargen.

Läs också: Frivillig stängsling skyddar fåren

Italien

Faktaglappen i Italiens vargdebatt exemplifieras av en överdriven hotbild, framför allt att vargen ska attackera barn, men även att människor i allmänhet och deras hundar i synnerhet är i fara. Argumentet att det är fåraherdarna och jägarna som tillsammans bevarar den biologiska mångfalden är vanligt förekommande och bekräftar kraven på en minskad vargstam.

Vargen blir sällan en nationell nyhet och när det händer är det landets jordbruksminister, som också är jägare, som argumenterar för en minskad vargstam för att rädda landets fårbönder. Under 1970-talet började vargen i Italien flytta sig norrut, en migration som delvis möjliggjordes av landets dåvarande ekonomiska tillbakagång och avbefolkning.

Polen

Desinformation och sensationell nyhetsrapportering i både traditionell och sociala media har starkt bidragit till en allmänt utspridd rädsla hos den polska befolkningen. Enligt en undersökning är nästan 40 procent rädda för vargen.

Samtidigt vill 73 procent av de tillfrågade fortsätta ha ett strikt skydd för vargen. De mest använda argumenten i vargdebatten handlar om att djurets tillväxt rubbat balansen i ekosystemen och att det är upp till människan att hantera och kontrollera antalet vargar.

Argumentet att fler tamboskapsdjur skadas och dödas av vargen förekommer, men backas inte upp av statistiken. Att vargar skulle döda människor, framför allt barn, lyfts också fram i debatten.

Gråvargen blev aldrig helt utrotad i landet, men den jagades intensivt under många år innan situationen förbättrades i slutet av 1990-talet då arten fick strikt lagligt skydd över hela landet.

Läs också: Forskare: Sänkt referensvärde hotar vargens existens

Tjeckien

I Tjeckien är den offentliga vargdebatten inte särskilt omfattande. Huvudkonflikten utspelas mellan fåraherdar och naturvårdande aktörer som exempelvis företag som säljer viltstängsel och tjänster från fåraherdar.

Landets jordbruksminister backar fåraherdarna och förespråkar att vargens skyddsstatus ska sänkas. Hans argument är att vargens skyddsstatus har inneburit att djuret blivit mindre rädd för människor vilket gjort att den attackerar tamboskap och kommer undan med detta. Att precisionsjaga vargar skulle lösa situationen, anser ministern.

2023 presenterade landets regering en nödplan med fokus på att skjuta av särskilt problematiska individer. I linje med denna plan argumenterar landets jägare för att sänka vargens skyddsstatus så att de enklare ska kunna jaga djuret utan att riskera dryga böter.

Samtidigt pågår ett bevarande-arbete och föreningen Hnutí DUHA, den tjeckiska delen av Jordens vänner, är den främsta förespråkaren för ett ökat skydd av vargen.