Aktieköp kan bli bistånd

Bistånd till stora projekt som vattenkraft kan bli vanligare. På bilden ett nyrenoverat projekt i Liberia. / AFP PHOTO / ZOOM DOSSO

Aktieköp kan bli bistånd

I all tysthet är stora och radikala förändringar på väg att ske inom den internationella biståndspolitiken. Enligt en ny biståndsdefinition kommer länder att kunna ge bistånd till privatägda företag, i form av aktieköp, lån och garantier.

Bakom lyckta dörrar håller biståndspolitiken för världens stora givarländer att ritas om från grunden i vad som beskrivs som den mest radikala förändringen på årtionden. Aktieköp i företag, lån och garantier till företag kommer att kunna räknas som bistånd, enligt det förslag som väntas klubbas den 9 mars i år. I ett slag kan företag få ta en större andel av det internationella biståndet som uppgår till 1 170 miljarder kronor per år.

Exakt vad olika givarländer betraktar som bistånd avgörs av biståndsorganet Development Assistance Committee (DAC). DAC är en del av den internationella organisationen OECD, som i sin tur består av 35 höginkomstländer. Inom DAC pågår nu förhandlingar som innebär att den etablerade definitionen av bistånd kommer att inkludera så kallade ”private sector instruments”, vilket syftar på lån, garantier, hybridlån och aktieköp.

Förändrad definition av bistånd

I februari 2016 hölls ett toppmöte i Paris där OECD tog beslut om att förändra definitionen för bistånd. Det fick stor uppmärksamhet då klartecken gavs om att vissa militära utgifter får finansieras med bistånd.

Toppmötet följdes av att DAC i september 2016 lämnade ett förslag om ett antal ramar för hur bistånd ska kunna riktas till privat sektor drogs upp. Dessa förändringar motiveras med att resurser behöver omdisponeras för att uppnå målen i Agenda 2030, som bland annat syftar till utrota fattigdomen till 2030.

Läs mer om Agenda 2030

Inom DAC:s arbetsgrupp kallad Working Party on Development Finance Statistics sker förhandlingar om hur det politiska beslutet rent konkret ska tolkas och användas i praktiken. I dagsläget finns väldigt lite dokumentation eller detaljerad information kring dessa diskussioner.

Resultatet kan bli en kraftig ökning av bistånd som går till lån eller aktieköp i privatägda bolag, vilket gör att givarländer kan tillgodoräkna sig affärsinsatser som bistånd och på så sätt frigöra kapital från nuvarande biståndsprojekt.

Tommy Löfgren, departementssekreterare på UD som följer förhandlingarna inom DAC, säger att det för närvarande inte finns så mycket konkreta uppgifter kring effekterna.

– Det är svårt att veta hur den förväntade ökningen kommer att ske och hur den kommer att se ut i förhållande till allt bistånd. Planen är att man efter två år ska göra en uppföljning.

Den föreslagna omdefinieringen av bistånd har stött på patrull eftersom den skulle innebära att även exportkrediter räknas som bistånd, vilket skulle strida mot WTO:s regelverk. Just nu arbetar DAC med att inför mötet i mars lägga fram ett förslag som löser problemen med exportkrediter. Redan i slutet på februari är det tänkt att de ska ha funnit en kompromiss.

Frivilligorganisationer slår larm

Flera internationella frivilligorganisationer slår larm om att de föreslagna förändringarna sker utan insyn och utan att involvera låginkomstländer som kommer att påverkas allra mest eftersom de normalt har tagit emot mest bistånd.

– Det finns en risk att bistånd kommer att gå till företag som investerar i medelinkomstländer eller tillväxtländer. Det kan innebära att det blir mindre bistånd till de allra fattigaste länderna, säger Jesse Griffiths, chef på Eurodad, som består av ett nätverk med närmare 50 frivilligorganisationer i 20 länder i Europa.

– En annan fara är att givarländerna kommer att ge bistånd till företag från sina länder. Det skulle innebära en återgång till forna tiders sätt att bedriva bistånd.

Förutom lån och aktieköp kommer garantier att kunna ges till privata företag, vilket skulle kunna innebära att deras affär garanteras av staten i givarlandet. Det skulle minska affärsrisken avsevärt utan att något kapital måste satsas någonstans. Men detta garantivärde kommer ändå att kunna bokföras som en utgift från biståndsbudgeten.

Ett lån till ett privatägt bolag kan i dag inte räknas som bistånd om det sker på kommersiella, marknadsmässiga villkor. Principen kommer att vara densamma enligt förslaget: att krediterna måste ges till en väldigt låg kostnad för att de ska kunna betraktas som bistånd.

Det riskerar att skapa en splittring på marknaden mellan de företag som får biståndsfinansierade lån och de som är tvungna att ha marknadsmässiga lån, vilket i förlängningen skapar ojust konkurrens, anser kritikerna.

Några uppskattningar eller beräkningar av hur de svenska biståndsvolymerna kommer påverkas av den nya definitionen har inte offentliggjorts av DAC. Enligt Tommy Löfgren, departementsekreterare på utrikesdepartementet, lär den inte få särskilt långtgående konsekvenser.

– För Sverige kommer den nog inte att ändra någonting, säger han.

Nytt att investera i aktier

Lån har länge varit en del av det svenska biståndet, men om privat sektor-instrument inkluderas i biståndsdefinitionen blir det enklare att ge lån till privatägda bolag.

– Det som är nytt är att vi kan investera i aktier. Kring det har det inte funnits ett regelverk tidigare.

Tommy Löfgren på UD instämmer i faran att vissa länder kan tänkas lägga större betoning på bistånd via bolag.

– Det är klart att vissa länder kan rikta sin biståndsbudget mot denna typ av bistånd. Det är ju upp till varje land att bestämma över sitt bistånd.

Jesse Griffiths på Eurodad efterlyser mer diskussion om frågorna och att kommittén inte hastar igenom beslut som kommer att få långtgående konsekvenser för de 35 medlemsländerna inom OECD.

– Det är skandalöst att man vill genomföra så stora förändringar utan att involvera dem som berörs – de allra fattigaste länderna, säger Jesse Griffiths på Eurodad.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter