Annons
30 procent av häckande fåglar på nya rödlistan

Hornuggla är en av skogsfågelarterna som är nya på rödlistan. Foto: Kjell-Åke Fredriksson

30 procent av häckande fåglar på nya rödlistan

Nästan en tredjedel av Sveriges häckande fågelarter minskar så kraftigt att de finns med på den nya rödlistan. På fem år har antalet hotade arter ökat med 21 procent. Bland de nya på listan finns skogslevande fåglar som hornuggla och talltita.

I Sverige häckar 245 fågelarter regelbundet. Av dessa bedöms 30 procent minska så kraftigt att de finns med på Artdatabankens nya rödlista över hotade arter, en ökning med 21 procent sedan 2015.

Det går dåligt för till synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås och björktrast och rödvingetrast. Gråkråkan har till exempel minskat med mer än 15 procent på 18 år, något som förklaras med avskjutning, ändrad sophantering och att korpen tar ungar.

Många vattenlevande arter har det också svårt. Stjärtand och årta är rödlistade sedan tidigare, nu tillkommer kricka och bläsand som båda bedöms som som ”sårbara”. Dykänderna ejder, bergand och brunand har minskat kraftigt och flyttas från ”sårbar” till den högre hotkategorin ”starkt hotad”.

Åtta skogsfåglar nya på listan

Åtta fågelarter som är beroende av skogen är nya på listan, till exempel skogsmesarna talltita och entita och ugglorna hornuggla och slaguggla som alla rödlistas i kategorin ”nära hotad”. Två skogsarter anses ha stabiliserat sig på låg nivå: lappmes och videsparv som flyttas från den högre hotkategorin ”sårbar” till ”nära hotad”.

Klicka på bilden för att komma till vårt bildreportage om vinnare och förlorare bland skogens fåglar. Sven-Olof Ahlgren har tagit bilderna. Till vänster spillkråka som behöver höga naturvärden och  därför minskar, till höger blåmes som tillhör de vanliga fåglar som ökar.

Mer än hälften av tropikflyttarna är rödlistade i dag. Nya på listan är till exempel ärtsångare, svartvit flugsnappare och grönsångare.

En art som är riktigt illa ute är ortolansparven, som minskat med 85 procent de senaste tio åren och nu bedöms som ”akut hotad”.

Två arter som minskat kraftigt under lång tid och nu har kritiskt små populationer är rödspov och fältpiplärka. Dessa arter hade sannolikt försvunnit om inte framgångsrika åtgärder genomförts för att restaurera deras livsmiljöer. I dag bedömer man att minskningen hejdats.

Det finns också ljuspunkter som att ängspiplärka, skäggmes, kungsfågel och brandkronad kungsfågel lämnar rödlistan. Det beror sannolikt på mildare vintrar. Sånglärka och gröngöling lämnar också listan, i deras fall har populationsminskningen planat ut.

Entitan tillhör de nya arterna på rödlistan. Foto: Sven-Olof Ahlgren

Artdatabankens rödlista är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Det viktigaste verktyget för rödlistning av fåglar är Svensk fågeltaxerings standardrutter. De bedömda arterna listas i kategorierna livskraftig, kunskapsbrist, nära hotad, sårbar, starkt hotad, akut hotad och nationellt utdöd.

Den nya rödlistan är den första sedan 2015.

LÄS om hela rödlistan 2020

LÄS vårt bildreportage om vinnare och förlorare bland skogens fåglar

LÄS MER om fågelarterna i rödlistan.

LÄS MER om rödlistning.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons