Ändring av trålgräns gynnade danska fiskare

Detta är en granskning i tre delar.

Del 2
Den allmänt rådande meningen är att reglerna för trålfiske skärptes 2004, för att öka skyddet av fiskarnas lekområden nära kusten i Kattegatt. Men Sveriges Naturs granskning visar att förändringarna tvärtom innebar ett försämrat skydd eftersom det blev genom förändringen blev möjligt att bedriva trålfiske närmare kusten än tidigare.

Orsaken är att man på Fiskeriverket förändrade systemet för att mäta ut hur trålgränsen ligger, en justering som genomfördes utan att någon märkte det. Naturskyddsföreningen till och med tillstrykte förslaget. I dag ser föreningens ordförande Beatrice Rindevall den påstådda utflytten av gränsen som en del av en rutten fiskeripolitik.

Den tidigare miljö- och klimatministern och tillika Europaparlamentarikern Isabella Lövin (MP) arbetade under åren för trålgränsens översyn som journalist och granskade då bland annat fisket utefter Sveriges kuster. Även hon reagerar kraftfullt på uppgifterna.

Läs också: 9 av 10 fiskebestånd överfiskade globalt

Storskalig trålning innanför trålgräns

Samtidigt som stora delar av trålgränsen i Kattegatt flyttade in den 1 januari 2004 flyttades delar av de områden innanför gränsen där det är tillåtet att fiske under visa begränsningar (inflyttningsområden, se faktaruta) in i jämförelse med hur de legat sedan 1993. Detta tar såväl de dåvarande utredarna på Fiskeriverket som deras efterträdare på Havs- och vattenmyndigheten fasta på när Sveriges Natur frågar om varför trålgränsen flyttades ut.

– Trålgränsen är lite hitte-på. Helt krasst går den ju på innerkanten av inflyttningsområdena kan man säga, säger Martin Rydgren Rydgren, utredare på enheten för fiskereglering på Havs- och vattenmyndigheten.

Genom att flytta ut inflyttningsområdena skulle skyddet av fisken öka, men detta kan ifrågasättas. Bland annat har Sveriges Natur tidigare kunnat rapporterat om att Naturskyddsföreningen i en kartläggning visat att på grund av dessa så kallade inflyttningsområden (se faktaruta) är trålning tillåten på mer än 45 procent av ytan innanför trålgränsen.

Som framgår av kartan här intill flyttade den inre gränsen för trålning något 2004, men eftersom den yttre gränsen på flera ställen flyttade in kunde ändå svenska, men framför allt också danska trålare komma närmare kusten och det totala trycket på fiskebestånden ökade.

När Sveriges Natur begär ut data från Havs- och vattenmyndigheten framgår det att bara under de första tre månaderna 2024 trålade 23 danska fiskebåtar vid 76 olika tillfällen strax utanför den yttre trålgränsen, men innanför tre nautiska mil från baslinjen. Fyra av båtarna trålade vid åtta tillfällen även innanför trålgränsen

Läs också: Storskaligt fiske fångar mest sill i Östersjön

Inga jämförelser i remiss

Under översynen av trålgränsen skickade Fiskeriverket i februari 2003 ut en remiss utan kartor, i stället angavs den föreslagna trålgränsen i koordinater. Någon jämförelse med den då gällande gränsen från 1993 fanns inte.

Knappt någon av remissinsatserna reagerade heller på förslaget till ny trålgräns, utan fokuserade mer på andra delar i remissen. Naturvårdsverket skrev att avtalet med Danmark från1932, som gränsen i Kattegatt sägs utgå ifrån, bör sägas upp och att samma regler för trålgränsen som gäller i övriga Sverige också bör gälla i Kattegatt.

Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund tillstrykte i sitt remissvar att trålgränsen i Kattegatt flyttas ut tre nautiska mil från baslinjen, men tycks ha missat att Fiskeriverket i sitt förslag räknat utifrån en oidentifierad kust- eller strandlinjen som gör att trålgränsen flyttas in. Missuppfattningen understryker praxis att en trålgräns ritas utifrån ett lands baslinje, som är fastslagen i FN:s havsrättskonvention från 1982.

Utflyttad trålgräns utan effekt

Markus Lundgren är chef för region Väst på Sportfiske- och fiskevårdsförbundet. Han jobbade inte 2003 och kan inte bakgrunden till remissvaret, men konstaterar att åtgärderna 2003-2004 inte haft tillräcklig effekt.

– Utöver att trålgränsen ligger på tok för nära kusten så är den rättsosäker, särskilt i Kattegatt. Enligt SLU finns det stora värden i att flytta ut trålgränsen, alla vet det, men inget görs och jag kan inte förstå varför, säger han.

Sportfiske- och fiskevårdsförbundet har vid flera tillfällen slagit larm om de kraftigt minskande fiskebestånden i Kattegatt och krävt att trålgränsen flyttas ut. Markus Lundgren säger att det är upp till den svenska och danska regeringen att tolka exakt vad 1932 års avtal mellan de två länderna innebär i dag.

Läs också: Snabbspår för EU:s fiskepolitik röstas ner

Naturskyddsföreningen granskade inte remiss

Naturskyddsföreningen skrev i sitt remissvar 2003 att man inte haft tid att granska förslaget, men valde ändå att tillstryka förslaget att flytta ut trålgränserna och stöttade i övrigt Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbundets remissvar. De båda föreningarnas svar kan i dag tyckas anmärkningsvärda med tanke på den kritik om trålgränsen som de båda återupprepat vid ett flertal tillfällen de senaste 20 åren.

Beatrice Rindevall, som är ordförande för Naturskyddsföreningen, tycker inte det är så konstigt att föreningen inte granskade remissen ordentligt med tanke på hur bristfällig den var och därmed svår att dra några slutsatser från.

– Men antydan i underlaget var att situationen skulle förbättras, vilket i bästa fall verkar som ett önsketänkande av utredaren, säger hon.

Hon önskar att hon kunde bli mer förvånad efter att ha tittat på Sveriges Naturs underlag.

– När man tittar på vilka regler som finns och hur de faktiskt tillämpas så får man känslan av att fisket i Sverige är laglöst. Varenda kakburk jag öppnat inom fisket har varit rutten.

Vilseledande underlag i promemoria

När Fiskeriverkets utredare efter remissrundan presenterade sitt färdiga förslag i en promemoria till Fiskeriverkets styrelse i juli 2003 fanns en karta över Kattegatt med. I dag framgår det tydligt hur vilseledande underlaget är.

Kartan visar baslinjen, men ingen strandlinje, varför det är omöjligt att se hur den föreslagna trålgränsen räknats ut. Därutöver visas inte heller 1993 års trålgräns, utan bara inflyttningsområdenas inre gräns, som sedan används som jämförelse med förslagen till både den nya yttre trålgränsen och de nya inflyttningsområdena, vilka är utritade båda två.

– Det är ju uppenbart att utredarna hade tillgång till kartor som de valde att inte redovisa för varken remissinstanser eller Fiskeriverkets styrelse, säger Beatrice Rindevall.

Läs också: Mysteriet i Rigabukten

Döljer att mål inte verkställts

Sammantaget försöker kartbilden i promemorian göra gällande att det nya förslaget är en större förändring än vad det verkligen är. Kartan döljer att målet med en utflyttad trålgräns inte verkställs.

En som var med och granskade fisket under de år trålgränsen ritades om var journalisten Isabella Lövin som då skrev den uppmärksammade boken Tyst hav (Ordfront, 2007) där hon granskade svensk fiskeindustri. Hon blev sedermera Europaparlamentariker för Miljöpartiet (2009-2014) och såväl minister för internationellt utvecklingssamarbete som för miljö- och klimat vid olika tidpunkter under perioden 2014-2021.

– Jag är i chock. Det här kände jag absolut inte till, säger hon när hon får ta del av Sveriges Naturs uppgifter.

Hon befinner sig mitt i sin valkampanj till EU-valet den 9 juni, där hon kandiderar för Miljöpartiet på en plattform med fokus på miljö, klimat och så klart havsfrågor.

– Det är anmärkningsvärt, baslinjen är ju baslinjen och inget som enskilda tjänstemän på Fiskeriverket kan bestämma om. Det är dessutom otroligt vilseledande att presentera för styrelsen något som inte förklarar att man skapat en egen definition av baslinje eller kustlinje, säger Isabella Lövin.

Läs också: Konstgjorda rev ska rädda torsken

Läs också de andra delarna i artikelserien:
Del 1 – Trålgränsen i Kattegatt ligger för nära kusten
Del 3 – ”Inga problem med trålgränsen i Kattegatt”