Annons
Svenskt amalgam sprider kvicksilver

Svenskt amalgam sprider kvicksilver

Globalt skördar rörelsen för att fasa ut tandamalgam framgångar. Men i utvecklingsländer som Bangladesh sker arbetet i motvind. Sveriges Natur reste dit – och hittade svenska produkter i tänderna på lokala patienter.

Mohammad Miraz mottagning ligger på gatan. I Bangladeshs överbefolkade huvudstad Dhaka är trafikkaoset permanent och avgaserna från Majan Road sveper in omgivningen i dimma. Ett tjockt lager damm täcker de slitna instrumenten.

– Jag har varit tandläkare i 17 år, sedan jag var 15, säger Mohammad Miraz.

Det är en sanning med modifikation. Precis som i Sverige är tandläkare ett legitimationsyrke och Mohammad Miraz har aldrig studerat. Åtminstone inte vid något formellt lärosäte.

– Jag lärde mig yrket av min pappa.

Tandläkaren Mohammad Miraz värmer upp kopparamalgam

Patienterna kommer från kvarteret, jobbar i någon av de gigantiska textilfabrikerna som kantar vägen eller har ett stånd på marknaden. Det är en fattig del av ett fattigt land. Priserna är därefter. Hos Mohammad Miraz kostar en amalgamfyllning mindre än en latte gör i Sverige.

– Om man får en sjukdom som heter karies i munnen måste man stoppa in det här, säger han och plockar fram en liten glasburk.

”Rolex Indien – Kopparamalgam”, lyder texten på etiketten.

Kvicksilverånga stiger upp

Mohammad Miraz vrider till aluminiumkorken och lägger en bit kopparamalgam ovanpå. Slår eld på en tändsticka och hettar upp underifrån.

– Man kan använda en bunsenbrännare men det är för dyrt, säger han.

Minimala bubblor bildas på amalgamets yta. En strimma svart rök stiger upp. Kvicksilverånga.

Kopparamalgamet består till 70 procent av den giftiga tungmetallen och det kvicksilver som man andas in sprider sig vidare till blodomloppet, nervsystemet, de inre organen och hjärnan. Mohammad Miraz arbetar utan andningsskydd.

– Jag tjänar bara några kronor om dagen, säger han. Jag har inte råd att investera i en mask.

Mohammad Miraz är en av många. Han och Majan Roads övriga gatutandläkare – och tusentals andra runt i Bangladesh – exponerar sig själva, sina patienter och sin omgivning för kvicksilver. De skulle kunna kallas oansvariga. De skulle kunna kallas miljöbovar.

Bangladesh har stora problem med sin sophantering och mycket av de kvicksilver som används kommer direkt ut i kretsloppet igen.

Men Mohammad Miraz lever långt under fattigdomsgränsen och har en familj att försörja. I ett land som Bangladesh måste arbetet med att fasa ut kvicksilver börja någon annanstans. Vilket det också gjort.

– I slutet av 2018 fasade föreningen för Bangladeshs registrerade tandläkare, Bangladesh Dental Society, ut tandamalgam helt. Det är en väldigt stor framgång för oss, säger Shahriar Hossain.

Han är ordförande för den lokala miljöorganisationen ESDO som spelat en direkt avgörande roll för att övertyga landets tandläkare. En mångårig process där en internationell kampanj för att förbjuda tandamalgam gett draghjälp.

– Sveriges regering höll det första mötet. Jag deltog som representant för civilsamhället och beslutade att ansluta mig till de här initiativen.

Det möte Shahriar Hossain talar om ägde rum i Stockholm sommaren 2010. Arbetet hade initierats av FN året före och ledde 2017 fram till att Minamatakonventionen trädde i kraft. Överenskommelsen, som syftar till att minska den globala kvicksilveranvändningen, har hittills undertecknats av ett knappt hundratal länder.

Tandläkaren Mohammad Miraz värmer upp kopparamalgam

Konventionens namn bär på en tung symbolik. 1956 lät Japans regering etablera ”Kommittén för den okända sjukdomen” efter det att boende i den sydliga småstaden Minamata började uppvisa neurologiska sjukdomssymptom. Människor drabbades av oförklarliga svårigheter att gå och tala. I svåra fall följdes galenskap av förlamning, koma och död. Barn föddes med allvarliga missbildningar.

Först 1968 slogs det fast att kvicksilverförgiftning låg bakom. Kemikalieföretaget Chisso hade i årtionden dumpat allt större mängder kvicksilver i havet. Befolkningen hade fått i sig tungmetallen via konsumtion av fisk och skaldjur. Av 2 265 identifierade offer för Minamatasjukan avled 1 784.

Största kvicksilverkällan

Ytterst är detta vad som står på spel i kampen om kvicksilvrets vara eller icke vara, anser motståndarna. Och i takt med att industriell användning minskat har denna kamp alltmer kommit att fokusera på människors munnar. De amalgamfyllningar som fler än 100 miljoner amerikaner har är enligt mineralmyndigheten US Geological Survey i dag största kvicksilverkällan i USA.

– Tandläkarna kommer inte att reformera sig själva. Ingen gör det, säger Charlie Brown, ordförande för World Alliance for Mercury Free Dentistry där flera av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer ingår.

Tillsammans med 50 av USA:s största miljö-, patient- och barnrättsorganisationer har han precis presenterat dokumentet Chicagodeklarationen, ett upprop som kräver att amalgamanvändningen ska fasas ut till 2020.

Inne på en bengalisk marknad finns de två svenska tillverkarna av amalgam som finns tillgängliga,
Ana 2000 och Ardent.

Problemet är bara att tandläkarna inte är med på tåget. Yrkesförbundet American Dental Association med 150 000 medlemmar hävdar envist att amalgam är riskfritt.

– De är amalgamets främsta försvarare. Amalgam är billigt och lättarbetat så för de enskilda tandläkarna är det en vinstaffär, de kan behandla fler patienter och tjäna mer per dag. Därför säger de åt sin organisation att tillvarata det intresset.

Avfallshantering problem

Mönstret går igen på andra kontinenter. Council of European Dentists är emot ett amalgamförbud. Och Bangladeshs miljörörelse brottas med ett liknande motstånd.

Branschorganisationen samlar 10 000 medlemmar, men därutöver finns omkring 60 000 gatutandläkare som knappast kommer att respektera amalgamstoppet. Även bland de registrerade tandläkarna finns det frågetecken rörande efterlevnaden i framtiden.

– Personligen är jag helt emot kampanjen de driver mot amalgam för det är fortfarande överlägset när det gäller livslängd och styrka, säger Towhid Tofail.

Han driver egen mottagning på sjukhuset Dipham i medelklasstadsdelen Dhanmondi och undervisar blivande tandläkare i materialkunskap på ett av Dhakas universitet. Han är som en följd därav väl medveten om hur giftig kvicksilverlegeringen är. Towhid Tofail har modern professionell utrustning och amalgamavskiljare.

– Men problemet i vårt land är avfallshanteringen.

Större utsläpp från gatutandläkare

Ändå anser han att fördelarna uppväger nackdelarna. Patienterna prioriterar hållbarhet och kostnad. Dessutom är utsläppen från gatutandläkarna betydligt större.

Tandläkaren Towhid Tofail på sin mottagning.

– Innan vi stoppar användningen av amalgam måste vi stoppa gatutandläkarna. De är outbildade, saknar legitimation och har ingen rätt att behandla patienter.

Men det är också skillnad på amalgam och amalgam, enligt Towhid Tofail. Det finns billiga kinesiska eller indiska fabrikat men själv fyller han bara patienternas tänder med det allra bästa.

– Kvaliteten är tandläkarens ansvar. Patienterna förstår inte skillnaden mellan svenskt och indiskt amalgam så det är mitt ansvar att göra det valet åt dem.

Laglig export

Towhid Tofail visar upp en burk Ana 2000 från Ängelholmsbaserade Nordiska Dental. Ett företag som 2006 efter att ha vunnit en uppmärksammad process mot tillsynsmyndigheten Kemikalieinspektionen fick rätt att exportera tandamalgam till resten av EU.

De svenska tillverkarna Ana 2000 och Ardent.

– Vi är noga med att hålla oss inom regelverket vad det gäller inte minst exportförbudet, säger vd:n Mattias Falkheimer.

Sophanteringen fungerar dåligt.

Men det tandläkaren i Dhanmondi kallar amalgam är egentligen bara en av legeringens två beståndsdelar. Tandamalgam består av kvicksilver som kombineras med andra metaller. Burken i Towhid Tofails hand innehåller alloypulver med hög kopparhalt, vilket blandas med den giftiga tungmetallen.

Exporten är helt laglig. Men den är inte populär bland miljöaktivisterna.

– Vi känner mycket väl till det här företaget. Deras export möjliggör fortsatt användning av kvicksilver och jag hoppas att Sveriges regering kan stoppa den, säger Charlie Brown.

– Tandläkarbranschen är en av de största importörerna av kvicksilver, efterfrågan är väldigt hög. Jag anser att det är de utvecklade ländernas plikt och ansvar att skydda oss från det, säger Shahriar Hossain.

Läs mer om:

De släppte ut mest kvicksilver 2018
Nu stängs fabriken med kvicksilver i Stenungsund
Kvicksilverförbud dröjer
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter