Preemraffs utbyggnad prövas på nytt

Inge Löfgren, ordförande för Naturskyddsföreningen i Lysekil, glädjs över dagens besked från domstolen. FOTO: Mats Hellmark

Preemraffs utbyggnad prövas på nytt

Mark- och miljööverdomstolen har i dag den 17 juni beslutat att den uppmärksammade Preem-domen vid Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt i november 2018 prövas på nyttt. Det är en seger för miljörörelsen.
– Mycket glädjande, säger Inge Löfgren, ordförande för Naturskyddsföreningen i Lysekil.

Miljödomstolens tidigare dom innebar att Preems raffinaderi i Lysekil ska fördubbla sin verksamheten och bli Sveriges största utsläppare av koldioxid. Utsläppen skulle öka från 1,7 till 3,4 miljoner ton koldioxid.

Naturskyddsföreningen med flera överklagade domen.

Oljeraffinaderiet Preems ansökan gäller en ny anläggning, ROCC, för att förädla restolja. ROCC betyder Residue Oil Conversion Complex. Detta ska ske genom att man tillför vätgas till oljan. Därmed bryts stora molekyler i tjockoljan, med stor andel kolatomer, ner till lättare kolväten som ingår i diesel och bensin. Vätet används också för att ta bort svavel ur oljan.

LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring

Fossil naturgas

Vätgasen framställs av fossil naturgas vilket ger stora koldioxidutsläpp. En del av den koldioxiden – en halv miljon ton -tänker Preem fånga in och frakta med båt till Norge där den ska lagras under havsbotten.

Naturskyddsföreningens överklagande yrkade i första hand att mark- och miljödomstolen helt avslår ansökan, och i sista hand att den tillståndet tidsbegränsas till år 2030.
Miljödomstolens dom ger ett ”evigt tillstånd”, som Naturskyddsföreningen uttrycker det i sin överklagan.

Preems plan är att ta anläggningen i drift 2025, och den planen kan skjutas längre fram. Investeringsbeslut är ännu inte taget, och det kan tillkomma villkor från domstolen, som gör projektet mindre lönsamt eller strategiskt mindre intressant.

Riksdagens klimatmål

Riksdagen klimatmål från 2017 anger att Sverige ska ha netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. Det är kopplat till Parisavtalet 2015 där hela världen beslutade att växthusgasutsläppen ska minskas så att temperaturhöjningen stannar vid två, helst 1,5 grader. Avtalet bygger på att alla länder sätter upp mål, och att länder med oambitiösa mål utsätts för kritik från omvärlden tills de skärper målen.

Miljödomstolens dom i november behandlade inte alls koldioxidutsläppen, då domstolen tolkade EU direktiv om handel med utsläppsrätter så att man inte får ställa sådana krav.

Utsläppen av koldioxid ska, enligt direktivet, regleras enbart av EU:s  ram för hur mycket koldioxid som får släppas ut. Den mängden minskar för varje år. Företag får köpa köpa och sälja utsläppsrätter, och medlemsländerna får inte ställa ställa krav på enskilda företag utöver det.

Naturskyddsföreningen håller med om att att domstolar inte kan sätta en gräns för hur mycket koldioxid Preem får släppa ut från ROCC, men menar att den kan ge avslag för projektet som helhet.

Ärendet är principiellt intressant.

Preems raffinaderi i Lysekil. FOTO: Lars Falkdalen Lindahl

Miljöbalkens stoppregel prövas

Dels prövas om Miljöbalkens stoppregel fungerar.

”Föreningen kan inte påminna sig om någon tillståndsansökan till en enskild verksamhet där verksamhetens påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen har ställts på sin spets och där stoppregeln har aktualiserats så tydligt”, skriver föreningen.

Dels avgörs om riksdagens klimatmål är överordnat eller underordnat EU:s utsläppsdirektivet.

Dessutom avgörs om vätgas ska få produceras med fossila bränslen, som Preem ansökt om, eller om det ska produceras med förnybar el, som SSAB och LKAB arbetar för. Skälet till att Preem väljer fossil vätgas i Lysekil är att elkraften där inte räcker.

Att bygga ut elnätet tar för närvarande lång tid.
– Det handlar om kanske tio år, säger Lennart Söder professor i ellära vid KTH.

Han pekar dock på att den nyss släppta en nätkoncessionsutredningen lämnat flera förslag hur den krångliga tillståndsprocessen för ny ledningar ska kunna snabbas upp. Branschorganisationen Energiföretagen har föreslagit ytterligare åtgärder för att samma ändamål.

Den nya prövningen i domstol planeras till första kvartalet nästa år.

Glädje i miljörörelsen

– Mycket glädjande, säger Inge Löfgren, ordförande för Naturskyddsföreningen i Lysekil, om dagens besked.

Han menar att miljööverdomstolen var juridiskt tvingad att ta upp vad han kallar ”Sveriges miljöfarligaste verksamhet”.

– Det är ett ändå litet steg i den fortsatta processen, men jag hoppas på en mer fördjupad behandling i överdomstolen. Miljödomstolen såg mellan fingrarna i det här fallet.

– Uppmärksamheten har skadat Preem, menar Inge Löfgren. Deras anspråk på att representera det förnybara har visat sig inte vara sant.  De klamrar sig fast i den fossila världen.

– Preem säger själva att de kommer att minska projektets storlek,  och de kanske inte arbetar så mycket  med projektet just nu, men de vill ha igenom domen för att få frihet att bygga ut, eller sälja.

Inge Löfgren är 70 år och har bekämpat Scanraff i femtio av dem.

– På 1960-talet fanns enorma planer för industriutbyggnad i Bohusläns, ja Sveriges, vackraste natur. Det var kärnkraft och stålverk och annat. 90 procent av planerna har skrotats men raffinaderiet som kom igång 1975 är kvar.

LÄS MER: Lysekilskretsen tar strid mot Preemraffs utsläpp

Regeringen kan pröva frågan

Oscar Alarik, jurist vid Naturskyddsföreningen i Stockholm är också lättad över prövningstillståndet.

Men eftersom utgången av den kommande prövningen i Miljööverdomstolen är osäker, testar Naturskyddsföreningen också ett annat spår, att lyfta frågan direkt till regeringen som kan göra en tillåtlighetsprövning enligt Miljöbalkens 17 kapitel.

Sådan tillåtlighetsprövning är obligatorisk för bland annat kärnkraft och kan begäras av myndigheter, och även av allmänheten i andra fall.

Regeringen tar i sådana fall inte ställning till detaljer. Det blir i så fall ett ja eller nej.
Om regeringen tar över, stoppas processen i miljööverdomstolen, förklarar Alarik.
Om regeringen då säger nej, så kan Preem överklaga till Högsta Förvaltningsdomstolen.
Om regeringen prövar och säger ja till Preems projekt så får miljödomstolen fastställa de detaljerade villkoren.

Den kände klimatforskaren professor Christian Azar vid Chalmers förklarade i en TT-intervju den 16 juni att det är bättre om anläggningen byggs i Europa, till exempel Sverige, och därmed omfattas av utsläppshandeln, än om den byggs utanför Europa.

Oscar Alarik håller inte med:

– Först och främst tycker jag att det i grunden är bakvänt att tvinga igenom nya enorma klimatutsläpp med hjälp av EU-regler som var avsedda just för att minska klimatpåverkan. Tyvärr har EU:s utsläppshandel inte fungerat tillfredsställande, särskilt inte när det gäller raffinaderier. Innan vi helt kan lita på utsläppshandeln, vill vi gärna se att de nya reglerna – som i och för sig är hoppfulla – fungerar som avsett.

Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, säger att hon tycker det blir spännande att se hur regeringen väljer att hantera föreningens underrättelse.

– Vi står mitt i en klimatkris och förväntningarna på regeringen är höga att den tar klimatlagen och målet om nettonollutsläpp till 2045 på allvar. Gör regeringen det är den enda rimliga att de använder miljöbalkens stoppregel och sätter punkt för Preems utbyggnad, säga hon.

Läs mer om Preemraff

Preem kompletterar ansökan med osäker CCS och fjärrvärme
Regeringen prövar Preemraffs utbyggnad i Lysekil
Koldioxidlagring många år bort enligt forskare
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter