Massiv kritik mot Skogsstyrelsens förslag om nyckelbiotoper

Att Skogsstyrelsen vill upphöra med sin registrering av nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar har mött stor kritik. FOTO: Getty Images

Massiv kritik mot Skogsstyrelsens förslag om nyckelbiotoper

Skogsstyrelsens förslag att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar har mött massiv kritik från flera miljöorganisationer och länsstyrelser. Tidigare i höst skickades förslaget ut på remiss och nu har synpunkter samlats in hos myndigheten.

Sveriges Natur har tidigare skrivit om Skogsstyrelsens förslag om att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar, något som mött massiv kritik från flera håll.

LÄS MER: Kritik mot Skogsstyrelsens förlag om nyckelbiotoper

Kritiken ekar högst

Totalt har 71 yttranden kommit in. Av dessa är 42 starkt kritiska, medan 18 välkomnar förslaget. Resterande menar att förslaget till viss del är bra, men att det finns brister som myndigheten behöver se över. Naturskyddsföreningen, WWF, Bird Life och Skydda Skogen är några organisationer som förkastar förslaget. Upprepade gånger kritiseras Skogsstyrelsen när det gäller tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler i samband med avverkningsanmälan och tillståndsansökan. BirdLife Sverige menar att Skogsstyrelsen abdikerar från en väsentlig del av sitt sektorsansvar som understryker att myndigheten ska verka för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. 

Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Skåne, Västerbotten, Blekinge, Kalmar, Gotland, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Västmanland och Östergötland instämmer i kritiken. Flera trycker på att Skogsstyrelsen inte bör föregå den statliga utredningen som syftar till att göra en översyn över vem som bär ansvar för identifiering, avgränsning och registrering av nyckelbiotoper. Skulle förslaget klubbas igenom betyder det att en demokratisk process har motarbetats, lyder kritiken.

Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund, SSR, lyfter vilka konsekvenser förslaget kan få för renskötseln. Renbetet i skogen är helt avgörande för en fungerande och bärkraftig renskötsel. Sammanhängande betesmarker med äldre skogar där hänglav finns är betydelsefulla för renen vintertid och skogar med höga naturvärden och nyckelbiotoper är viktiga betesområden, menar de.

LÄS MER: Bara hälften upptäckta av nyckelbiotoperna

Skogsstyrelsen och certifieringssystemet

En av anledningarna till förslaget är att myndigheten inte anser sig ha rollen att peka ut vilka områden som ska undantas för avverkning kopplat till en certifiering som styrs av marknaden. Världsnaturfonden, WWF, som själva stödjer skogscertifieringssystemet FSC, skriver att Skogsstyrelsen verkar ha missförstått hela certifieringssystemet. Certifieringen handlar om att skydda skog med höga naturvärden oavsett vad den kallas eller om den är registrerad. Att skogsägare inte kan sälja virke från nyckelbiotoper beror inte på att Skogsstyrelsen har identifierat och registrerat dessa, utan snarare på att marknaden inte efterfrågar råvaror från skogar med höga naturvärden. Därför bör en nyckelbiotopsinventering ses som hjälpande – inte stjälpande, menar de.

LÄS MER: Striden om skogen

Förslaget, ett hot mot klimatet?

Naturskyddsföreningen i Norrbottens län lyfter i sitt remissvar hur förslaget även kan komma att hota klimatet. Forskning visar att äldre ostörda boreala skogar kan lagra mer kol i marken än yngre skogar. Det kan ta upp till 30 år innan koldioxidutsläppen från ett kalhygge kompenserats genom upptaget från de nya träden. I vissa fall kan det till och med ta upp till hundra år, skriver de.

Skogsnäringen välkomnar förslaget

Flera aktörer inom skogsnäringen lyfter argument kring äganderätten och nyckelbiotopernas konsekvenser för enskilda markägare. SCA menar att nyckelbiotopsbegreppet försätter skogsägare i en låst position med avkapade möjligheter att bruka sin mark. De menar att olika typer av biotoper mycket väl går att förena artbevarande och virkesproduktion, något de uppmanar Skogsstyrelsen att ha i beaktning.

Holmen Skog tycker att förslaget bör träda i kraft snarast. De menar att Skogsstyrelsen inte tar sitt fulla ansvar för de konsekvenser en nyckelbiotopsklassning medför, utan skriver i sitt svar att det är en effekt skapad av regler i certifieringssystemet. Holmen anser istället att det är nyckelbiotopsbegreppets definition tillsammans med det faktum att det är tillsynsmyndigheten som gör bedömningen som gör att nyckelbiotoper mycket tydligt pekas ut som skyddsvärda. Detta leder till att skogsägaren blir lämnad kvar med en ekonomiskt värdelös skog som varken går att bruka eller belåna.

Norrskog menar att Skogsstyrelsen på många plan gör en överträdelse i Förvaltningslagen då konsekvenserna för markägare och lokalsamhälle inte lever upp till kraven på legalitet, objektivitet och proportionalitet.

Riksrevisionen vill ha systematisk inventering

Riksrevisionen, som har i uppgift att granska statliga myndigheters verksamhet och effektivitet, menar att Skogsstyrelsens bör inventera nyckelbiotoper systematiskt, snarare än händelsestyrt. I dagsläget arbetar myndigheten reaktivt genom att inventera skogsområden och inleda skyddsärenden först när en avverkningsanmälan kommer in. Ett mer proaktivt arbete där man inleder diskussioner om eventuellt skydd av värdefull skogsmark innan skogsägaren planerar för avverkning skulle ha större effekt, skriver de.

Beslut fattas i mitten av december.

Läs mer om nyckelbiotoper

Kritik mot Skogsstyrelsens förslag om nyckelbiotoper
Pengar till skydd av skog räcker inte
Tjänstemän hotas till tystnad
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons