Likåldrig, enformig och artfattig skog är fritt fram att avverka, enligt skogscertifieringen FSC. Inte nyckelbiotoper. Illustration: Getty Images
Brist på vettigt virke och papper
Det har blivit svårare att handla garanterat ”nyckelbiotopsfritt”. Men du kan minska risken för att värdefull natur blir till papper och virke.
I december slutade Skogsstyrelsen att registrera nyckelbiotoper, det vill säga skogar som är extra viktiga för skogens biologiska mångfald. Det har ökat risken för att de här skogarna avverkas, enligt Världsnaturfonden (WWF). Även Skogsstyrelsens områdesspecialist Johan Åberg uttrycker samma farhåga i myndighetens tidning.
När skogscertifieringen FSC föddes i Sverige 1996 fick nyckelbiotoperna en särskild ställning, och blev inom certifieringen förbjudna att avverka. Länge fungerade Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventerare som ett slags facit för vad som ska klassas som en nyckelbiotop, men efter flera års kritik från bland andra skogsägarorganisationer har Skogsstyrelsen slutat att inventera nyckelbiotoper.
Ännu svårare att säkerställa
Därmed har det blivit svårare att säkerställa att papper och virke inte kommer från före detta nyckelbiotoper. Enligt Peter Roberntz på WWF har man dock aldrig kunnat vara hundraprocentigt säker.
− Det går inte att skapa ett helt vattentätt system eftersom det handlar om stora arealer, många markägare och en klassning som till viss del är subjektiv. Däremot kan man minimera risken. Nu när politiken har valt att abdikera har risken definitivt ökat för att nyckelbiotoper avverkas, säger han.
Skogsbolagen har anställda naturvårdsexperter, men för mindre markägare blir det svårare att leva upp till certifieringens krav, enligt Peter Roberntz.
Risk att ekonomiska intressen prioriteras
Alla håller dock inte med om att fler nyckelbiotoper kommer att falla.
− Jag tror och hoppas att det inte ska bli så eftersom alla större aktörer har sina rutiner, säger Helena Lindén, naturvårdsspecialist på Norra skog, som organiserar markägare i norra Sverige.
Norra skog använder inte längre begreppet nyckelbiotoper, men kommer fortfarande att göra en naturvärdesbedömning av alla områden som man planerar att avverka. Denna bedömning kommer att göras av virkesköpare och av skogsägarföreningens traktplanerare.
Men om man inte längre bedömer, avgränsar och namnger nyckelbiotoper kan det bli svårt att följa en standard som förutsätter just detta, säger Peter Roberntz.
− En tredjedel av de enskilda skogsägarna är medlemmar i skogsägarföreningar och kan kanske få stöd därifrån, men resten får lita på virkesköparna. Hur som helst, så länge det inte finns möjlighet till nyckelbiotopsbedömning av en oberoende part finns alltid en risk att ekonomiska intressen går före bevarandet, säger han.
Går det att undvika att plankorna jag köper kommer från en avverkad nyckelbiotop?
− Det är nog inte så stor chans att personalen vet vad du menar om du frågar efter nyckelbiotopsfritt virke. Vi har ingen hårdare, storskalig märkning än FSC, så det är den vi måste utgå ifrån, säger Peter Roberntz.
Han tror att det viktigaste medvetna konsumenter kan göra är att påverka politiker att ta upp frågan om nyckelbiotoper och hållbart skogsbruk.
− Man kan sätta sig in i frågorna, höja rösten på sociala medier, reagera på myter som sprids och stödja miljöorganisationer som jobbar med det här.
Bäst är att så långt det går välja återvunnet trä. Återvunnet papper är lätt att hitta. Återvunnet virke är lite mer komplicerat.
Virke utan kalhyggen. Plockhugget är en ny aktör på marknaden som säljer virke från markägare och som avverkar utan kalhyggen. Företaget säger att det ställer lika hårda krav som FSC när det gäller att inte avverka nyckelbiotoper. Plockhugget tar stickprover och varje avverkning är spårbar ända till avverkningsplatsen. Än så länge säljs Plockhuggets plankor bara på prov hos Sunda byggvaror i Huskvarna, men bolaget planerar att utöka produktionen under året.
Foto: Getty Images
