Kärnkraftsutbyggnad fördröjer klimatomställning

Kärnkraftsverket i Olkiuloto i västra Finland. Starten av reaktor 3, till vänster i bild, har dragit ut på tiden – igen. FOTO: Getty Images

Kärnkraftsutbyggnad fördröjer klimatomställning

Lång byggtid för kärnkraft kan bromsa klimatomställningen. Ett exempel är det finska reaktorbygget i Olkiluoto. Utsläppen hade kunnat minska med 38 miljoner ton koldioxid om Finland valt att satsa på förnybar energi i stället.

Utbyggnaden av kärnkraften går långsamt på många platser i världen. Att den ger dyr kraft jämfört med sol- och vindkraft är väl känt. Men nu har forskare också räknat på vad den kostar för klimatet.

Mark Z Jacobson, chef för Stanforduniversitetets avdelning för energi- och atmosfärsstudier, har räknat på ett exempel i vårt grannland Finland, bygget av en reaktor i Olkiluoto.  Skillnaden i utsläpp jämfört med en lika stor vindkraftssatsning motsvarar 68 procent av Finlands totala växthusgasutsläpp, räknat som koldioxidekvivalenter för år 2015.

LÄS MER: IPCC: Mer kärnkraft behövs inte 

Beräkningen utgår från att såväl sol- och vindkraft som kärnkraft leder till minskade klimatutsläpp, men i olika utsträckning.

Förnybar el skulle spara 38 miljoner ton koldioxid

Om Finland hade satsat på förnybar el istället skulle man sparat in 38 miljoner ton koldioxid, bedömer Jacobson.

– Vi måste se närmare på problemet med att utbyggnad av kärnkraft tar så lång tid, säger han till Sveriges Natur.

I fallet Olkiluoto handlar det om nästan 20 år från beslutet år 2002 till att reaktorn kan tänkas bli färdig nästa år. Bygget av vindkraftverk och solcellsanläggningar tar mellan två och fem år från beslut till färdig anläggning, enligt Mark Z Jacobson.

I Skandinavien tar det normalt sett dock längre tid än så. Fredrik Lindahl från Svensk vindkraftförening räknar med mellan åtta och tio år mellan beslut och färdiga vindkraftverk som kan leverera lika mycket el.

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade risker med slutförvaret

Vindkraft motsvarande en kärnkraftsreaktor

Mark Z Jacobson har också räknat på de stora byggen av kärnreaktorer som pågår eller nyligen avslutats i Kina. Hade satsningen där istället varit på sol eller vind, hade de kinesiska utsläppen av växthusgaser kunnat minska med 3,4 procent mellan 2016 och 2017.  Men nu ökade de istället med 1,3 procent. Detta utgår från att bygget av de kinesiska reaktorerna tar max 13 år från beslut till en anläggning som kan leverera el.

Historiska data från Energimyndigheten visar att vindkraften i Sverige mellan 2010 och 2015 byggdes ut motsvarande energitillskottet från en extra kärnkraftreaktor.

Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers tekniska högskola, jämför med kostnaderna för de svenska investeringarna i vindkraft:

– Investeringarna har varit lägre än kostnaderna för den finska reaktorn, konstaterar han.

LÄS MER: Risk för en härdsmälta vartannat år 

Den här artikeln är från Sveriges Natur nr 3 som kommer ut den 5 juni 2019.
Vill du vara säker på att inte missa något ur tidningen?

Prenumerera eller bli medlem!

Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X