Annons
Kärnkraftsutbyggnad behövs inte – ”En misstolkning av IPCC-rapporten”

Att IPCC förordar kärnkraft är ett missförstånd, enligt forskare bakom rapporten. FOTO: Getty Images

Kärnkraftsutbyggnad behövs inte – ”En misstolkning av IPCC-rapporten”

Att klimatutmaningen kräver mer kärnkraft är ett missförstånd, enligt företrädare för den internationella klimatpanelen IPCC.
– Det är en misstolkning av rapporten.

Den internationella klimatpanelen förordar inte kärnkraft. Trots det hänvisar de som vill se mer kärnkraft till IPCC:s rapport från i höstas, ”Global Warming 1,5 Degrees Celsius”. Så här säger till exempel Camilla Brodin, energitalesperson för Kristdemokraterna i riksdagen, om att partiet svängt mot en kärnkraftsvänlig linje:

– Självklart har vi IPCC-rapporten som underlag.

Påståendet återkommer även i medias rapportering. Den 6 december 2018 publicerade SVT: ”Kärnkraften i världen behöver öka rejält om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas, enligt FN:s klimatpanels olika scenarier.”

”En misstolkning av rapporten”

Men enligt företrädare för IPCC som Sveriges Natur pratat med är det inte så.

– IPCC föreskriver inga lösningar, säger JoeriRogelj,en av författarna till rapporten från i höstas.

Han har själv gjort scenarier för vad som krävs för att klara klimatutmaningen och är huvudförfattare till kapitel 2 som handlar om vägvalen. Joeri Rogelj förtydligar:

– IPCC har inte påstått att vi behöver en stor ökning av kärnkraften. Att säga så är en misstolkning av rapporten, säger Joeri Rogelj.

På frågan varför kärnkraften fått en framträdande roll i rapporten, säger han att det inte alls stämmer.

Men IPCC-rapportens sammanfattning ”Summary for policymakers” presenterar fyra möjliga vägval inför framtiden som alla innehåller kärnkraft. I två fall presenteras en femdubbling av dagens kärnkraftsflotta. Att det blivit så, beror dock inte på att panelen anser att kärnkraften behövs, förklarar Joeri Rogelj.

Kärnkraften inte viktig

De fyra scenarierna ska istället illustrera utfall med och utan infångning och lagring av koldioxid. Kärnkraften var inte ens viktig när valen av scenarier gjordes. Det handlade om att visa vad som kan tänkas hända med eller utan lagring och energieffektivisering.

Han berättar också att när vägvalen plockades fram, var kostnaden avgörande.

– Litteraturen har visat att kärnkraft har blivit dyrare och det är något som måste tas med i beräkningen, säger Joeri Rogelj.

Nya beräkningar med nyare siffror kan alltså komma till nytt resultat vad gäller den omdebatterade energiformen.

Det är inte IPCC som gjort de studier som utgör underlag för rapporten, men Joeri Rogelj har gjort några av studierna som forskare i Österrike, vid IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis.

Ingen studerat vad som händer när kärnkraften tas bort

När IPCC samlades inför arbetet med rapporten, gjorde forskarna inga egna studier, utan utgick från det som redan gjorts.  Och vid det tillfället hade ingen studerat vad som händer när kärnkraften helt plockas bort.

– Så vi vet alltså inte vad som händer då, säger Joeri Rogelj.

Att kärnkraften kommit med som alternativ i IPCCs vägval beror alltså på att forskare världen runt inte studerat kärnkraftfria alternativ i större utsträckning. Det beror inte på att IPCC har kommit till slutsatsen att kärnkraften behövs, eller ens funderat särskilt mycket på saken.

Sabine Fuss, professor vid Mercator Research Institute i Tyskland, är en av författarna av sammanfattning av rapporten ” Global Warming 1,5 Degrees Celsius ”. Även hon har låtit sig intervjuas av Sveriges Natur.

Hon berättar att sammanfattningen till och med presenterar ett scenario som inte ens är önskvärt, det fjärde vägvalet med nära nog en femdubbling av kärnkraften, liksom infångning av koldioxid, och det utan att målet för år 2050 nås.

”Ville visa hela bredden”

– Vägval fyra vore kontroversiellt för många grupper, eftersom det ökar utsläppen och gör samhället beroende av möjligheten att föra bort stora mängder koldioxid från atmosfären senare under århundradet, för att nå målet till år 2100. Men vi ville visa hela bredden, säger hon.

Det vägvalet togs med i sammanfattningen för att visa vad som händer om utsläppen inte minskar snabbt. Då måste det kompenseras av stora negativa utsläpp, alltså koldioxidinfångning kombinerat med bioenergi, senare under seklet. Det vägvalet ger också 468 procent mer kärnkraft än idag, vilket motsvarar 2 125 reaktorer av dagens storlek. Men det finns två andra scenarier, med en mindre ökning och då istället förändrad livsstil och energieffektivisering.

Sabine Fuss menar att alla val innebär avvägningar och att IPCC inte förordar någon speciell teknik eller metod. Och det finns annat än kärnkraften som har större betydelse inför omställningen, som olika former av förnybart till exempel.

– Kärnkraften står för en liten andel jämfört med resten, säger hon.

Rapporten från IPCC visar att om kärnkraften byggs ut fem gånger, förblir ändå kärnkraftens andel av energianvändningen liten globalt. Även med en femdubbling av kapaciteten kommer den inte i något scenario att stå för mer än 13 procent av energianvändningen, enligt en tabell 2.6 i IPCC-rapportens kapitel 2. Förnybart kan komma att stå för så mycket som 88 procent år 2050, enligt samma tabell.

LÄS MER: Ökad risk för härdsmälta vid utbyggd kärnkraft

Läs mer om kärnkraft

Bakslag för kärnkraften över hela världen
Skadad generator stoppade Ringhals 2
Ukraina fruktar attacker mot kärnkraftverk
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter