Annons
Myndighet mörkade risker med kärnavfall
Kryss på flygbild över Östhammar där man ser åkrar, skog, röda hus och i bakgrunden kärnkraftverk.

Här i Östhammar ska slutförvaret ligga, enligt förslaget. FOTO: André Maslennikov

Myndighet mörkade risker med kärnavfall

Experter inom Strålsäkerhetsmyndigheten har varnat för att kopparkapslar som ska förvara kärnavfall i Forsmark kan brista inom 300 år. Det visar dokument som Sveriges Natur tagit del av.

Detta är en sammanfattning av en serie artiklar som har publicerat på Sveriges Naturs webb.

Den 5 september inleddes Sveriges största miljöprövning genom tiderna. Då samlades mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för att ta ställning Svensk Kärnbränslehanterings ansökan om att slutförvara kärnavfall i Forsmark.

Enligt förslaget ska 12 000 ton utbränt kärnbränsle placeras i kopparkapslar på 500 meters djup i berggrunden intill kärnkraftverket i Forsmark i Östhammars kommun.

Förslaget har tillstyrkts av Strålsäkerhetsmyndigheten, som har till uppgift granska bolagets ansökan.

Men under hösten har Sveriges Natur kunnat avslöja dokument som visar att Strålsäkerhetsmyndighetens experter inte varit överens om att säga ja till förslaget.

Osäkerheten kretsar kring de kopparkapslar som bränslet ska förvaras i. Svensk Kärnbränslehantering hävdar att kapslarna inte kommer att gå sönder på 1000 år. Men myndigheten har inte presenterat sina egna beräkningar för domstolen, beräkningar som visar att det kanske inte stämmer. I dokument från granskningsgruppens möten, som Sveriges Natur tagit del av, diskuteras processer som hittills inte har varit kända för allmänheten: kopparkryp, väteförsprödning och spänningskorrosion.

Processerna har ansetts som så avgörande för säkerheten att flera experter hävdat att myndigheten borde säga nej till förslaget. I ett av dokumenten skriver myndighetens egen expert på processer som kan skada kapslarna att ”Tillståndsansökan ska avstyrkas”.
I sex av tio fall som myndigheten har studerat passerar stråldosen den tillåtna riskgränsen, i ett fall med så mycket som 41 gånger.

I dokumenten framgår också att myndigheten har haft svårt att sätta ned foten mot kärnkraftbranschen. Blir det nej “har vi efter 40 års arbeten stora krav på att visa varför vi anser att de inte har förutsättningar för kravuppfyllelse. Våra argument måste vara mycket väl underbyggda”. Det utrycks också flera gånger tankar kring vad ett nej skulle innebära. Ett avslag kan leda till att ”slutförvarsfrågan skjuts fram i tiden”. Resultatet kan också bli att den föreslagna metoden med kopparkapslar ”kan komma att väljas bort.”

Å andra sidan finns osäkerheten om förslaget verkligen är bra nog. Ett ja kan ”även ses som att vi bedömer om tekniken över huvud taget är tillämplig vilket i nuläget det råder viss osäkerhet om den verkligen är.”

När Sveriges Natur ställer frågor till Strålsäkerhetsmyndigheten säger Ansi Gerhardsson, chef för granskargruppen, att de riskscenarier som presenteras i dokumenten är extremfall och ryckta ur sitt sammanhang. Hon säger också att det har rått enighet bland experterna kring yttrandet.

Men i ett av de dokument som Sveriges Natur har fått tillgång till skriver en annan expert om ”kritiska osäkerheter och kunskapsluckor kring kapselns grundläggande säkerhetsfunktioner”. Skrivelsen är daterad i juni 2016 och en del av det samråd med olika experter som gjordes innan det slutgiltiga yttrandet lämnades in till domstolen.

När vi kontaktar Björn Dverstorp, myndighetsspecialist på slutförvar, kan han inte säga vad som hände med hans invändningar. Han kallades nte till något möte av dem som sammanställde rapporten för att reda ut det han skrivit.

– Jag har lämnat de här synpunkterna till projektet och de har hanterats på något sätt. Precis hur får du fråga dem om, säger han.

När Ansi Gerhardsson på Strålsäkerhetsmyndigheten får veta att vi har detta dokument säger hon ändå att det inte har funnits oenighet.

– Att experter lämnat olika bedömningar i vissa skeden av processen är inte att betrakta som att enskilda medarbetare inte ställer sig bakom myndighetens yttrande.

Christofer Leygraf som är professor på Kungliga Tekniska högskolan och en av världens främsta experter på spänningskorrosion, tycker att myndigheten tar för lätt på hela problematiken kring de processer som avhandlas i dokumenten.

– Min slutsats är att om det här vet man alldeles för lite. Då kan man inte med gott samvete gräva ner det högaktiva avfallet i bergrummet, säger han.

Domstolsförhandlingarna avslutades den 26 oktober och innan den 22 december ska domstolen lämna ett yttrande till regeringen. I mars ska en rådgivande folkomröstning hållas i Östhammar.

Först därefter kommer regeringsbeslutet om vad som ska hända med de tusentals ton använt kärnbränsle som måste förvaras säkert för de tusen och åter tusen generationer som kommer efter oss.

Fotnot: I januari 2018 sade domstolen nej till förslaget med hänvisning till de risker som Sveriges Natur hade avslöjat. Den planerade folkomröstningen i Östhammar har ställts in och ärendet ligger nu hos regeringen.

Läs hela Sveriges Naturs granskning av slutförvaret

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade brister i slutförvaret

LÄS MER: Outredda risker kring utsläpp av kärnavfall

LÄS MER: Sista striden om kärnavfallet har inletts

LÄS MER: Bristande kontroll av kärnkraftverk

LÄS MER: Analys: Svårt att säga nej till kärnkraftsbranschen

LÄS MER: Stråldoserna ska skydda kommande generationer

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndighten: ”Uppgifterna är irrelevanta”

LÄS MER: Efter avslöjandet – Domstolen kräver svar om risker med slutförvaret 

LÄS MER: Regeringen vill granska kärnsäkerheten

LÄS MER: Dokument avslöjar – så allvarliga är riskerna

LÄS MER: Slutförvaret saknar långsiktig plan för övervakning trots kärnvapenrisk

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons