Annons
”Därför blev det inget klimatval”

"Paradoxvalet" kallar Karin Bäckstrand, statsvetare, valet där klimatet tog plats i debatten, men inte påverkade väljarnas val. FOTO: Getty Images/Måmns Fischerström

”Därför blev det inget klimatval”

Sommarens skogsbränder och torka gjorde att valet 2018 såg ut att bli ett klimat- och miljöval. Men på valdagen var miljö inte ens en av väljarnas tio viktigaste frågor. Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att det beror på väljarna snabbt glömmer bort dessa frågor.

Klimat- och miljöfrågorna var i fokus inför valet med sommarens skogsbränder och torka färskt i minnet. Partiledarna besökte de drabbade områdena och gjorde nya utspel i princip varje dag.

– Det var ett enormt fokus från politikerna och partiledarna som var och varannan dag hade presentation av sina klimat- och miljöpolitiska program och nästan tävlade med varandra. På det sättet var det ett klimatval, säger Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och ledamot i klimatpolitiska rådet.

Miljö klättrade också i väljaropinionen under sommaren. Som högst låg den på andra plats över väljarnas viktigaste frågor. Men på valdagen hade intresset för miljö minskat. I SVT:s valundersökning var miljö inte ens en av väljarnas tio viktigaste frågor.

–  Det finns ett glapp här, det är det som är paradoxala. På ett sätt i debatten var det ett klimatval, men på själva valdagen så var det andra frågor som var avgörande.

Varför var miljöfrågorna så nedprioriterade för väljarna?

– Klimat- och miljöfrågan är rätt så komplex och långsiktig. Därför blir den rätt så konkret under sommaren med bränderna och torkan, det är något alla kan alla relatera till.

Sen när det kommer till själva valdagen och vädret har stabiliserats, så är det inte på väljarnas radar längre. Om torkan och bränderna hade fortsatt och varit närmare valdagen, då tror jag att det hade kunnat få en signifikant effekt.

Ideologiska skillnader mellan blocken

Karin Bäckstrand pratar om att det finns ganska stora ideologiska skillnader mellan blocken i klimat- och miljöpolitiken. Klimatmålen är de flesta partierna överens om, men åsikterna går i sär när det gäller medlen för att nå dem.

– Vänsterpartiet och Miljöpartiet reser frågan om att vi måste tänka om hur vi konsumerar och att vi måste tänka om vår livsstil. De menar att vi måste minska resandet och att vi måste tänka om begreppet tillväxt. Medan de borgerliga partierna och delvis Socialdemokraterna, tänker att genom tillväxt, teknik och marknad så löser vi det här. De menar att vi kan lösa klimatfrågan genom att fortsätta resa som vi gör, men vi ska resa klimatsmart. utan att minska resandet.

De Ideologiska skillnaderna i klimatfrågan mellan blocken, kan man se hur det påverkar väljarna i valet?

– Jag tror att borgerliga väljare som brinner för miljön, de röstar hellre på Annie Lööf som är en enorm teknikoptimist. Hon tror på tekniken och att kunna lösa klimat- och miljöfrågor med marknadsmedel och grön skatteväxling. Det kanske lockar den urbana medelklassväljaren som lever ett rätt expansivt liv. En mer vänsterorienterad väljare som är mer civilisationskritisk, lockas mycket mer av Miljöpartiets eller Vänsterpartiets budskap att vi ska kanske ha nolltillväxt och ägna oss mindre åt materialism.

Vilket fick mest genomslag i valet?

– Det gick dåligt för Miljöpartiet som gjort en viss förskjutning till vänster. Å andra sidan gick det bra för Vänsterpartiet som betonade det civilisationskritiska. Men det gick också väldigt bra för Centerpartiet som är mer teknikinriktade. Så jag skulle säga att det är ganska jämnt däremellan, säger Karin Bäckstrand.

Vilka frågor var viktigast för dig i valet? Kommentera gärna på Sveriges Naturs Facebooksida.

Läs mer om valet 2018

Hur blir (M)iljöpolitiken med en Kristersson-regering?
Så påverkas miljöpolitiken av en ny regering
Miljöpolitiken som har majoritet i riksdagen
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons