Den som inte gör utflykter i naturen som barn kommer, enligt en brittisk undersökning, inte ofta att söka upp naturplatser som vuxna. FOTO: Agneta Nilsson.
En rymlig, grön och varierad utemiljö ger mer fantasilek och barn som mår bättre, sover bättre, är mindre överviktiga och kan koncentrera sig bättre. Tjocka travar med forskning visar att vi mår bra av natur.
Många internationella studier visar att människor i fattiga förorter har sämre naturkontakt. Så har det inte riktigt varit i Sverige – vi har lämnat plats för grönska i miljonprogrammen.
– Den gröna miljön buffrar för de påfrestningar som det innebär för barn att leva i ett socialt utsatt område, säger Fredrika Mårtensson som är docent i miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Men den här stadsplaneringen råder inte längre, förklarar hon. Nu är det förtätning som gäller. Delvis av klimatskäl, för att vi inte ska behöva resa så långt. Baksidan blir att många små grönytor raderas ut.
– Vi bygger bort både mental och fysisk hälsa. Och ekologisk läskunnighet, i en tid när den verkligen behövs, säger Fredrika Mårtensson.
År 2007 var 53 procent av svenskarna ute i naturen mycket ofta på längre ledigheter, enligt en undersökning gjord av Mittuniversitetet. Tio år senare svarade bara 35 procent ja på samma fråga. Bland människor som har en låg ekonomisk buffert (11 000 eller mindre) har 44 procent inte varit ute någon gång i skog och mark under det senaste året. Samma siffra för genomsnittssvensken är 27 procent, enligt SCB. Den som inte gör utflykter i naturen som barn kommer inte särskilt ofta att söka upp naturplatser som vuxna, enligt en brittisk undersökning.
Bilderna kommer från Naturskyddsföreningens fototävling. 1800 personer har bidragit med bilder av starka naturögonblick, och många upplevs just av barn.
Barns självständiga utforskande av sin närmiljö är central för naturkontakten. Utemiljöer är ett slags frirum som ger individen möjlighet att röra sig och skapa mer fritt, enligt rapporten ”Den nyttiga utevistelsen?”, Naturvårdsverket. FOTO: Malin Sanell
Tiden som barn får röra sig på egen hand blir kortare och kortare. Därför blir uterummet vid hem, skola och förskola väldigt betydelsefullt. FOTO: Helena Hoffstedt
Barn idag vistas mer sällan utomhus på grund av vuxnas ökade kontroll och strukturering av barndomen, enligt en studie gjord av Göteborgs stad. Istället vistas barn mer i inomhusmiljöer, som olika institutioner och virtuella miljöer. Det kan i sin tur leda till att barn mister sin längtan att få vara i naturen. FOTO: Malin Lindahl & John Tellestedt
Den som inte gör utflykter i naturen som barn kommer inte särskilt ofta att söka upp naturplatser som vuxna, enligt en brittisk undersökning. FOTO: Malin Lindahl & John Tellestedt
Bland människor som har en låg ekonomisk buffert (11 000 eller mindre) har 44 procent inte varit ute någon gång i skog och mark under det senaste året. Samma siffra för genomsnittssvensken är 27 procent, enligt SCB. FOTO: Johan Myhrman Larsson
