Hur gick det till?
– Sången fick mig och en indisk kollega på spåret redan 2009. Vi var i nordöstra Indien och hörde helt olika sångtyper från trastar som såg väldigt lika ut. De fanns också i olika naturtyper, alpin terräng respektive skog. Sedan gjorde jag och andra forskare studier på andra platser och i museisamlingar. Vi jämförde dna, sång och utseende, och då kunde arten bergtrast (Zoothera mollissima) delas upp i tre. En av dessa var helt okänd och fick namnet himalayatrast (Zoothera salimalii). Kanske blir det en fjärde också, det hoppas jag kunna undersöka i år.
Hur ofta hittar man nya fågelarter?
– Fåglar är den mest välstuderade organismgruppen, därför hittar man oerhört sällan nya arter. Men när det gäller att uppgradera underarter till nya arter finns en del kvar att göra, mest i tropiska områden. I genomsnitt hittas fem nya fågelarter per år, de flesta i Sydamerika. I Asien blir det kanske en om året.
Du har hittat näst flest fågelarter i Asien under de senaste 50 åren och finns bland de tio som upptäckt flest globalt under samma period. Vad är mest spännande med ditt arbete?
– Det är otroligt kul att vara ute i fantastiska naturområden. Dessutom känns det värdefullt att kunna bidra till att beskriva den biologiska mångfalden.
I det svenska artprojektet, som leds av Artdatabanken, har vi hittat tusen för vetenskapen helt nya arter på tolv år i Sverige. Egentligen är det viktigare att kartlägga insekter och svampar än fåglar, där finns enorma kunskapsluckor. Många arter dör säkert ut innan vi ens känner till dem och deras roll i ekosystemen. Kanske skulle vi behövt deras egenskaper?
