Sopornas planet

Drygt två miljarder ton. Så mycket sopor producerade de som bor i städer runtom i världen år 2016, enligt Världsbanken. Med en snabbt växande befolkning och fortsatt urbanisering väntas mängden sopor öka till 3,4 miljarder ton år 2050.

Sopor håller på att bli ett oöverkomligt globalt problem.

Plastavfall är ett stort hot mot haven – enligt FN kommer det att finnas mer plast än fisk i marina miljöer år 2050 om nedskräpningen fortsätter.

Rika länder exporterar en stor del av sina sopor för återvinning i andra delar av världen. EU-länderna exporterade till exempel tre miljoner ton plastavfall till länder utanför Europa under 2017. Huvudparten gick till Kina för återvinning – samtidigt är Kina ett av de länder som bidrar mest till plastavfallet i haven.

Det är människor i fattiga länder som påverkas mest av ohållbar sophantering. Det är vanligt med stora soptippar eller att skräpet bränns upp ute i naturen vilket leder till problem inte bara för miljön utan också för människors hälsa och säkerhet. Det är svårt att bygga upp en effektiv avfallshantering i fattigare länder eftersom kostnaderna är så höga – de kan sluka upp till hälften av en kommunal budget, enligt Världsbankens beräkningar.

RISKFYLLT ARBETE Mellan ett sjukhus och en lågstadieskola mitt i Lagos, Nigeria, ligger den gigantiska soptippen Olusosun. Mer än 4 000 människor lever på och vid tippen. De försörjer sig på att samla in återvinningsbara sopor, metall och plast – skräp som kan förädlas och säljas vidare. Miljöministern har tidigare bestämt att Olusosun ska avvecklas före år 2022, men efter en stor brand i våras fick tippen stängas. Så kan det förbli av hälso- och miljöskäl om Lagos guvernör får som han vill.

DE RIKAS SOPOR Staden som aldrig sover producerar mer än 14 miljoner ton sopor varje år. Ofta hamnar sopsäckarna i växande högar på New Yorks trottoarer, som här på Manhattan.  Trots att staden har den största avfallshanteringscentralen i världen, med en årlig budget på 1,5 miljarder amerikanska dollar, är sophanteringen och återvinningen ett ständigt problem.

ÅTERVINNING Kartongskivor och gamla tidningar lastas av vid pappersåtervinningscentralen Shizai i Tokyo, Japan, där skräp har återvunnits sedan 1969.

STRIDEN OM SOPORNA När sopbilen ska tömmas på tippen i Olusosun i Lagos väntar många på att få söka igenom skräpet i jakt på sådant som kan återanvändas eller säljas vidare.

HÄLSOFARA Ingen vet riktigt hur stor soptippen Olusosun är – enligt vissa uppgifter är den hela 100 hektar. Från början låg den utanför staden men i takt med att staden vuxit har den hamnat allt mer centralt. När den är öppen dumpas tiotusentals ton sopor varje dag, till stor del kasserad elektronik.

MINDRE SOPOR Ponte Pequena är en av tre avfallshanteringsstationer i São Paulo, Brasilien. Ett ökat medvetande om hur viktigt det är med återvinning har lett till att São Paulo minskat mängden sopor per person med en tredjedel, i jämförelse med systerstaden Rio de Janeiro.

GATANS SOPOR Nederländerna hamnar högt på listan över länder med den bästa avfallshanteringen. Men i de gamla delarna av Amsterdam är det fortfarande vanligt att sopsäckarna lämnas på gatorna i väntan på sopbilen.

SOPBERG Soptippen Bantar Gebang i indonesiska Jakarta kallas för ”berget” av invånarna. Berget är över 100 hektar och tusentals familjer försörjer sig på att plocka skräp där. Miljömyndigheten i Jakarta har beslutat att någon form av avfallshantering ska införas nästa år.

EU-EXPORT Ett fartyg i Amsterdam lastas med metallskräp som ska skeppas till Turkiet för återvinning.

Avbildar det som inte alltid är vackert

”Om världen inte är redo att tänka på att minska mängden sopor och faktiskt hantera sopor som en tillgång, kommer kommande generationer att drunkna i sitt eget avfall”.

Det skriver Kadir van Lohuizen om sitt fotoprojekt där han sedan 2016 följt sex megastäder runt om i världen och hur de hanterar, eller inte hanterar, sina sopor. Skillnaderna mellan Jakarta, Tokyo, Lagos, New York, São Paulo och Amsterdam är stora och frågan som lyfts fram är vad som egentligen är sopor.

Medelamerikanen kastar bort sin egen vikt i skräp varje månad. I Japan kastar man bara en tredjedel så mycket. I Europa och USA är skräpet ganska osynligt, i andra delar av världen är de stora soptipparna synliga och har mycket stor miljöpåverkan.

Prisbelönta fotografen Kadir van Lohuizen, baserad i i Amsterdam, har sedan slutet av 1980-talet fotograferat konflikter både i Afrika och andra delar av världen men är kanske mest känd för sina långsiktiga projekt och böcker, bland annat om världens floder, stigande vattennivåer, diamantindustrin och migration.

I projektet om sopor ingår också film, drönarbilder och ljudupptagningar.

Skribent Ia Wadendal
Ämnen:
Artikeln publicerades i
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram
Annons