Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Risker med odlad fisk

Människan försöker komma till rätta med fiskbristen genom fiskodlingar. Men det finns risker. I förlängningen kan den vilda fisken bli förlorare.

Livet under vattenytan är en dold värld som få har inblick i och fiskarterna som lever där har under årtionden kraftigt decimerats av ett alltför hårt fisketryck, övergödningseffekter och miljögifter. Ett sätt för människan att fortfarande få fisk på tallriken och hjälpa bestånden på traven är fiskodling, men det finns en hel del som tyder på att det till och med gör situationen ännu värre för de redan svaga vilda fiskbestånden.Linda Laikre, enheten för populationsgenetik vid Stockholms universitet, har tittat på en rad genetiska effekter som odlad fisk kan ha på vilda bestånd. Utsättningar av till exempel lax, som borde gynna fiskpopulationerna i stort, kan istället drabba de vilda bestånden. För inom yrkesfisket går det inte att göra någon skillnad på vild eller odlad fisk.- Genom att man sätter ut massor av odlad fisk kan fisketrycket bli hårdare på all fisk, även den vilda, säger hon.

Av alla laxar som simmar i Östersjön har bara en av tio vilt ursprung och i fiskenationen Skottlands vatten finns det i dag 300 gånger fler odlade laxar än vilda laxar, enligt en artikel i tidningen National Geographic (11/2003). Fiskas även varje tionde Östersjölax upp har man kvar ett konstlat bestånd som helt bygger på fortsatta utsättningar. Det är till viss del ett psykologiskt problem. Eftersom det simmar fisk i haven och vi får den på matbordet kan det ge bilden av en rätt okej situation i haven.I verkligheten minskar de vilda bestånden av lax i samma takt som utsättningarna ökar. Även fiskarter som havsöring och ål lever i dag på att de årliga utsättningarna fortsätter.- Det finns också risk att de odlade individerna fortplantar sig med vilda stammar och därmed förändrar det genetiska arvet som just den stammen har med sig från långt tillbaka i tiden, att man så att säga bryter ner den lokala anpassningsförmågan.Att vild och odlad fisk mixas kan ha ytterligare en dimension. I Stockholms skärgård finns exempel på att rymlingar från fiskodlingar med regnbågsforell, en av de vanligaste odlingsfiskarna som ursprungligen härstammar från Nordamerika, har sökt sig till samma vattendrag där havslevande laxöringar leker. Öringen är en höstlekare och regnbågen en vårlekare, när regnbågen har gått upp i samma sötvattensbäckar på våren har den på sina håll bökat upp och förstört förutsättningarna för öringrommen att kunna bli yngel.- Det finns också risk för inavel om man odlar fram yngel från ett fåtal vuxna individer, även om man använder fisk från en genuin lokal stam. Fisk är, liksom de flesta djurarter, känsliga för inavel, slår Linda Laikre fast.

Det har visat sig att odlad fisk för utsättning inte alls har samma förutsättningar att klara sig ute i verkligheten som de vilda fiskarna har. Vill man vara elak skulle man kunna säga att de helt enkelt är dummare, eller åtminstone inte lärt sig knepen från livets hårda skola. Den odlade fisken klarar inte av svårigheterna som finns ute i vattnet, som att hela tiden vara vaksamma för angrepp från andra rovfiskar, säl eller storskarv.Svante Winberg, docent i zoofysiologi vid Uppsala Universitet, berättar att det har gjorts försök i England där man försöker vänja odlingsfisken vid faror med hjälp av levande gäddor.Den perfekta odlingsfisken har en specifik profil, den ska inte vara för aggressiv mot andra fiskar eftersom det gör situationen i kassarna onödigt stressig. Det är heller inte bra att vara enbart aggressiv om man senare ska släppas ut i det vilda. Samtidigt ska fisken vara stark nog att klara sig från sjukdomar och psykisk press i kassarna. Det handlar inte bara om ett ekonomiskt perspektiv att varje förlorad fisk blir en kostnad, det finns även vissa etiska aspekter.- Tillståndet i våra fiskodlingar hör också samman med allmänhetens och konsumenternas ökade krav på att all djurhållning ska hålla hög kvalitet, även ur djurens perspektiv. I Norge har man till exempel talat väldigt mycket om?fish welfare? och ställt höga krav på den odlade fiskens livsförhållanden, som att inte använda antibiotika i fodret, säger Svante Winberg.Norge tillhör de världsledande fiskodlarnationerna, bland annat inom laxodling, och har planer även på storskalig odling av krisfisken torsk. Fiskodling av lax är redan en miljardindustri i Norge och det största exportbenet landet står på efter oljan. Men man har också sett problem i fiskodlingarnas kölvatten. Många vilda Atlantlaxbestånd i Norge har drabbats av parasiten Gyrodactulus salaris, som sprids med odlad fisk.

Resursmässigt sett är odling av rovfiskar som lax och regnbåge en ren förlust. Både lax och regnbåge (men även räkor) kräver större tillskott av vild fisk i egenskap av foder än man får ut i färdigodlad fisk. För att odla fram en kilo stor lax går det åt två tre kilo småfisk av vilda bestånd. Det är därför till exempel Världsnaturfonden (WWF) är kritiska till att odlingsindustrin vinner terräng.- Odling av rovfisk är ingen lösning, det kräver föda av annan fisk, som kan vara utrotningshotad eller i varje fall inte tåla ytterligare exploatering, sa Lennart Nyman, naturvårdsdirektör på WWF, nyligen på ett seminarium med temat ?Världshaven i kris?.Ytterligare ett problem, som tas upp i Formas populärvetenskapliga skrift Torskar torsken?(2003) är den övergödningsboom, vattengrumling och påverkan på de omkringliggande ekosystemen som kan följa med fiskodlingarna. En laxodling på tusen ton fisk släpper ut lika mycket närsalter i vattnet som10000 personer, det kan snabbt bli ett problem i många svenska vatten som redan har ett hårt övergödningstryck.Motkraften heter ekologisk fiskodling. Om det går att få fram odlingsfisk av hög kvalitet utan att samtidigt skapa negativa miljöeffekter, så skulle argumenten från kritikerna antagligen dämpas. Och den svenska regeringen vill styra in mot en miljövänligare väg. I förslaget som lämnades över till riksdagen i december 2003 pekar man på att fiskodling växer i betydelse för den globala livsmedelsförsörjningen, men att det ska handla om miljöanpassad verksamhet. Ett konkret förslag går ut på att nya odlingstillstånd ska grundas på mängden närsaltsutsläpp i stället för mängden odlad fisk.

Text: Nicolas Jändel


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i