Mörkt trä i svart handel

Mörkt trä i svart handel

Mörkt trä är trend just nu, men kan jag köpa möbler i tropiska träslag med gott samvete?

Den som i dag ger sig ut i handeln på jakt efter en utemöbel eller bänkskivor i tropiska träslag och som samtidigt inte vill bidra till att regnskog skövlas hamnar i en knivig situation.

Det vimlar av märkliga certifikat, garantier och allmänna försäkringar om att möbeln, golvet eller de mörka dörrarna är tillverkade av virke som inte är hämtat ur regnskog. En del påståenden är säkert riktiga, andra är falska. En branschundersökning om golv, dörrar och byggmaterial som SNF inlett visar att intresset för FSC-certifierade produkter är svalt hos många återförsäljare. En del svänger sig med hemmagjord information om virkets ursprung eller hänvisar till ”certifikat” som inte går att kontrollera.

I Sydostasien förekommer ”certifikat” som utfärdats av statliga institutioner och intygar att timret producerats på ett bärkraftigt sätt, men som i många fall är ren bluff, köpta handlingar i ett korrupt system. Illegal avverkning av regnskog är vanlig och människor som lever i och av skogen behandlas ofta synnerligen bryskt av skogsbolag och myndigheter. Indonesien hör till värstingarna. Den illegala avverkningen utgör 70 procent av allt som avverkas i landet. Också i Laos förekommer korruption och pengarna silas ända upp i jordbruksministeriet. Kambodja har förbjudit all export av timmer, men den illegala handeln frodas och timret hamnar bland annat i Vietnam, världens största trädgårdsmöbelproducent.

Rovdrift har lett till att regnskog som motsvarar en tredjedel av Sveriges yta försvinner varje år. De tropiska skogarna kan vara borta för gott redan för nästa generation, med en enorm förlust av biologisk mångfald som följd.

Att träet kommer från en plantage är ingen garanti för att det har vuxit under ekologiskt hållbara former.

Det finns dock svenska företag som valt att inte använda regnskogsträ. KWA i Knäred, som säljer trädgårdsmöbler över hela Europa, är ett sådant exempel. Allt tillverkas i FSC-märkt furu.

Möbelföretaget Norrgavel som marknadsför sig med etiska argument har heller aldrig använt tropiska träslag.

– Vår affärsidé är att satsa skandinaviskt, men vi tycker också att tropiskt virke innebär orimligt långa transporter. Vi röker ek på traditionellt sätt när vi vill skapa mörkt trä, säger marknadschefen Tomas Löfgren.

Ikea har länge vaktat sin ekologiska och sociala profil och har valt en medelväg.

– Vi använder tropiskt trä bara i undantagsfall och har medvetet uteslutit högvärdiga träslag som teak, meranti och mahogny, säger Ikeas miljöchef Thomas Bergmark.

Men det finns en viss efterfrågan på mörkare trä och den tillgodoses numera med akacia, som Thomas Bergmark kallar trivialt träslag.

– Akacia hamnar uttrycksmässigt nära teak om man oljar in det. Virket kommer från plantager i Malaysia, Vietnam och Indonesien. Vi kan spåra det tillbaka till plantager som är etablerade före 1994. Där gäller samma regler som FSC tillämpar.

Ikea har 15 skogsexperter, utbildade jägmästare, som säkrar träråvarans ursprung.

– Vi lägger ner stora resurser på den här frågan, trä är ju vår viktigaste råvara. Men vi kan förstås inte garantera ursprunget på varenda pinne, säger Tomas Bergmark.

Han säger också att det inte är omöjligt att Ikea kommer att sälja teakmöbler igen, om efterfrågan blir stor och det går att få tag i FSC-certifierade varor. Thomas Bergmark har förtroende för FSC.

Det hade också SNF när möbelbranschen 1999 hårdlanserade utemöbler i tropiska träslag. SNF valde då att gå ut med rekommendationen att köpa FSC-certifierat. FSC-systemet sågs som en garant för att de certifierade varorna kom från ett skogsbruk som bedrivits på ekologiskt, socialt och ekonomiskt justa villkor.

I dag har SNF bytt ståndpunkt.

– Vi rekommenderar inte längre FSC generellt, eftersom FSC-certifieringar i framför allt Sydostasien inte uppfyller det som märkningen ska stå för, säger Maria Rydlund som är internationell skogsexpert på SNF.

– Vi har bevis och klara indikationer på att FCS inte fungerar bra och vi har sett flera exempel på dålig kontroll, bland annat i Vietnam.

Maria Rydlund säger också att FSC-systemet fungerar väl i andra regioner, bland annat i Bolivia och Mexiko.

Så om jag hittar en FSC-märkt möbel i trä därifrån, kan jag köpa den med gott samvete?

– Ja. Men allra helst vill jag slå ett slag för våra inhemska träslag, al, ek och furu. Med nya miljöanpassade behandlingsmetoder klarar de regniga somrar lika bra som tropiskt trä.

FSCs Sverigechef Peter Roberntz medger att det funnits problem med certifieringar i Sydostasien, med följd att certifikat har dragits in. I dag kommer bara en mindre del av det certifierade virket från Sydostasien.

– Om vi i väst väljer att bojkotta allt tropiskt virke, kan det få negativa konsekvenser. Då får skogen inget värde och därmed är det risk att den omvandlas till boskapsfarmer eller oljepalmsplantager. Inget system är hundraprocentigt, men vårt system är det bästa en konsument kan få. Jag tycker att det är tillräckligt bra för att vara värt att utveckla, säger han.

Peter Roberntz säger att han hoppas att SNF vill medverka till att stärka FSC och inte stå med ena benet i och det andra utanför organisationen.

SNFs ordförande Mikael Karlsson understryker att Naturskyddsföreningen fortsatt stödjer FSC.

– Det är viktigt att vara ärlig och erkänna problem, ingen vinner på att stoppa huvudet i sanden. Intern och extern kritik behövs för att förbättra organisationen. Man kan inte säga att FSC överlag fungerar dåligt, det är det enda system som har förmågan att fungera och det fungerar bra i vissa länder, men tyvärr riktigt dåligt i Sydostasien.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Göran Kristiansson
Artikeln publicerades i