SVARET PÅ DEN FRÅGAN kommer kanske i höstens budgetproposition. Direktiven och underlagsmaterialet till en pågående utredning ger ganska tydliga signaler om att regeringen tycker att det storslagna bokprojektet är dyrt och ineffektivt.

Tanken på ett samlat bokverk med beskrivningar av alla Sveriges växter, djur och svampar föddes kring sekelskiftet. Den naturintresserade miljöministern Kjell Larsson tände på idén. Svenska Artprojektet tog form, Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet fick ansvaret och pengar avdelades i statens budget.

Artprojektet innefattar dels inventering och kartläggning av mindre välkända organismgrupper i Sveriges fauna och flora, dels kunskapsspridning genom ett samlat bokverk, Nationalnyckeln. Från början räknade man med att den skulle omfatta omkring 50 band, och att det skulle ta omkring 20 år att gå i mål.

Tio år efter starten har tolv band av Nationalnyckeln kommit ut. De har kostat skattebetalarna mellan sex och tolv miljoner kronor styck. Bokverket har omkring 8 000 abonnenter, men band som behandlar populära djurgrupper – exempelvis dagfjärilar – har sålts i avsevärt större upplagor. Trots det kan man konstatera att den som ställer in ett exemplar av Nationalnyckeln i bokhyllan samtidigt plockar hem en skattesubvention på åtskilliga hundralappar.

Det är bland annat mot den bakgrunden regeringen uppdragit åt utredaren Rolf Annerberg, generaldirektör för forskningsrådet Formas och tidigare chef för Naturvårdsverket, att se över Svenska Artprojektet. Annerberg ska bland annat föreslå effektiviseringar och besparingar. Han ska också undersöka alternativa former för redovisning och presentation »med beaktande av ny teknik för informationsspridning«, som det heter i direktivet.

ULF GÄRDENFORS, PROFESSOR och vetenskaplig ledare vid Artdatabanken, medger att den tröga starten för bokutgivningen är ett problem. Projektledningen har också vidtagit en rad åtgärder för att effektivisera arbetet.

– Men det vore fel att tro att det skulle bli enklare eller gå snabbare om vi går över till att publicera digitalt, säger han. Det oerhört tidsödande arbetet med att kontrollera texter och illustrationer måste göras ändå.

Av det skälet, menar Gärdenfors, skulle det inte heller bli billigare att publicera på nätet än att ge ut böcker.

– Det redaktionella arbetet kommer att kosta lika mycket. Och tryckningen av böckerna täcks av försäljningsintäkterna.

Ulf Gärdenfors menar att de miljoner staten satsar på Nationalnyckeln är väl investerade.

– Man kan inte bara se till hur många som köper böckerna i dag. Den kunskap som Nationalnyckeln gör tillgänglig kommer att stå sig och vara till nytta i många decennier framöver.

I samband med att utredningen presenteras har Matilda Ernkrans (S) tagit initiativ till ett möte med representanter för Artdatabanken. Hon är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och socialdemokraternas miljöpolitiska talesperson. Partiet tog initiativet till Artprojektet tillsammans med V och MP 2002.

– Vi tycker att det här är ett viktigt projekt, det tyckte vi redan då och det är inte mindre viktigt i dag. Mycket spännande har kommit fram, inte minst att 2 500 nya arter upptäckts. Vi måste ha kunskap om våra arter för att hitta sätt att bevara våra ekosystem och vår biologiska mångfald.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.