JAG ÄR INGEN ÄLSKARE av tunga böcker att lägga på soffbordet. Men om jag ska ha en soffbordare framme så är det Kryp med foton av John Hallmén och texter av Lars-Åke Janzon (Norstedts). Vi har tidigare visat några av John Hallméns fantastiska närbilder här i Sveriges Natur. Nu finns de i en generös bok. Det är, som Hallmén skriver i förordet, lättast att få känslor för djur som man kan se ögonen på. Här möter man krypens blick och de blir plötsligt personligheter och varelser med identitet och särpräglade egenskaper. Bilderna är tekniska underverk som gör naturen rikare.

FÖR ATT SÖKA MIG vidare mot närkontakt med kryp hittar jag två böcker med nästan identiska titlar: Fjärilssomrar av Göran Bergengren, illustrationer Nils Forshed (Carlsson Bokförlag) och Marie-Louise Steiners debutroman Fjärilsommar, En roman om Lars Levi Laestadius (Black Island Books). Bergengren fortsätter sin fina prosalyriska kartläggning av det östgötska landskapet. Han porträtterar ett fyrtiotal fjärilar med upplevelser och historier om varje art. Om man ska uppmärksamma artutrotning är det nödvändigt med egna upplevelser som Bergengrens. Utan personlig saknad blir all förändring ogripbar.

Steiners roman om Laestadius fångar mig genast. Den är lättläst, lite fragmentarisk, men med stycken av närhet och fina skildringar av tidsanda och miljö. Jag visste ingenting om Laestadius naturintresse och botaniska kunskap. Boken ger en levande beskrivning av en kärv tid med en annan natursyn i Karesuando med omgivningar. Denna lågmälda, vackra bok av en okänd författare väcker hopp om berättelsens kraft att påverka och förändra. 

Naturen är inte statisk. Arter har kommit och gått, liksom istider. Det är också många skeptikers argument i klimatdebatten. Finns det personliga berättelser som drabbar så djupt att de kan skära in i ignorans eller likgiltighet?     

Shora Esmailian tar sig an utmaningen att berätta om människors öden på flykt undan översvämningar eller torka i reportageboken Ur askan, om människor på flykt i en varmare värld, (Natur och kultur). Författaren tar oss med in i plåtskjul och torftiga tält. De fattiga drabbas allra hårdast när det sköra livet rasar. Historierna om hur de försöker överleva när naturkatastrofer ritat om kartan är starka. Enskilda extrema väderfenomen är inget bevis för klimatförändringar, men de blir allt vanligare och allt fler människor drivs på flykt. Tyvärr verkar det vara svårt att skaka om i en värld där vi genom media får så mycket smärta och hopplöshet.

ATT VARA I NATUREN är ett sätt att söka tröst. Det kan tyckas som verklighetsflykt, men strövtåg ger kraft. Roligare blir det också med Djurens spår Lars-Henrik Olsen (Norstedts), översättning av Håkan Elmquist. Djuren kommer nära om man kan tolka spår och spårtecken som spybollar, gnagda kottar och bajs. Ta med boken ut!

Sist den bok som väcker mitt engagemang genom att jag äntligen får skratta I All I want for christmas is planekonomi av Sara Granér (Ordfront Galago) får man veta hur den bortskämda naturen beter sig när den inte får exakt som den vill. ”Så fort man försöker skapa lite civilisation och råkar släppa ut till exempel 38 miljarder ton växthusgaser om året så flipprar naturen ut fullständigt! Den tror den är så jävla snygg att den kan få vem den vill” konstaterar Granér med sin drastiska humor. Hon klargör vilka arter som utgått ur sortimentet på grund av svag efterfrågan, hur man hanterar generande trädväxt och annan nödvändig kunskap för varje miljöengagerad person.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.