Planeten efter pandemin

Essä Den inbromsning som skett under våren kan ses som en möjlighet för klimatomställning. Samtidigt finns det kriser som individer och samhällen inte kommer stärkta ur, skriver statsvetaren Victor Galaz.

Livets väv trasas sönder

Essä Vi löser inte förlusten av biologisk mångfald med insektshotell eller vildare villaträdgårdar. Ann-Helen Meyer von Bremen skriver om hur vi kan förändra landskapet så att fler arter får plats.

Hoppet för demokratin

Essä För att klara klimatkrisen behöver vi fördjupa demokratin, inte avskaffa den. Det anser Kjell Vowles som forskar om kopplingar mellan klimatförnekelse och högernationalism.

Att apa efter andra – nyckeln till förändring

Essä Vill vi ha förändring räcker det inte att påverka individen med fakta och information. Först och främst är vi gruppvarelser. Antropologen Katarina Graffman skriver om fyra strategier som kan leda till handling.

Jämlikt möte med naturen

Essä När floder och regnskog får rättigheter som juridiska personer utmanas mycket i vår världsbild. Pella Thiel skriver om en omställning i vår relation till naturen.

Karin Kali Andersson: Ensam är inte stark

Essä Vi löser inte klimatkrisen var och en för sig. Psykologen Karin Kali Andersson skriver om klimatångest och om att det är dags att gå ihop och rikta fokus mot företag och politiker.

Wijkman: ”Det behövs en ny upplysningstid”

Essä Jakten på tillväxt i den rika världen måste brytas. Det behövs en ny upplysningstid för att stoppa klimatförändring och kollaps av såväl ekosystem som global ekonomi, skriver Anders Wijkman.

Forntidens klimat en nyckel

Essä Förmågan till anpassning har avgjort hur samhällen klarar klimatförändringar. Fredrik Charpentier ­Ljungqvist skriver om vad vi kan lära av historien.

Djungelns hårda lag

Essä Lena Andersson skriver om kamouflage i djurens och människornas värld. Att smälta in i gruppen, offra sin egenart, är också ett sätt att slippa bli förtärd.