Svenskarna önskar fler solceller än vad marknaden kan leverera
hustak

Allt fler svenskar vill bygga solcellsanläggningar, som här på hustaken i Järfälla, utanför Stockholm. Foto: Getty images

Svenskarna önskar fler solceller än vad marknaden kan leverera

Förra året byggdes 26 000 nya, nätanslutna solanläggningar i Sverige. Det är 20 procent fler än vad som byggdes året innan, men det kunde varit ännu fler om marknaden levt upp till den stora efterfrågan på solceller.

De 26 000 nybyggda solcellsanläggningarna svarar tillsammans för ungefär 500 megawatt. Det kan i runda tal förväntas producera närmare en halv terawatttimme per år, vilket skulle betyda att solenergin nu närmar sig en procent av den totala svenska elproduktionen.

En procent är visserligen långt mindre än i länder som Danmark (över fyra procent) och Tyskland (över nio procent), och under det globala genomsnittet, men totalt sett ändå en ökning av den totala installerade effekten med 46 procent. Det är alltså en snabb ökning, från internationellt sett låga nivåer.

Nybyggnationen av nya solcellsanläggningar var förra året drygt 20 procent större förra året än året innan. Samtidigt ökade antalet föranmälningar till elnätsföretagen med 65 procent, enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Solenergi.

En föranmälan görs normalt innan installationsarbetet startar. Att antalet föranmälningar ökat så mycket mer än antalet slutförda installationer skulle kunna tyda på att marknaden inte förmått svara upp mot svenskarnas efterfrågan på nya solcellsanläggningar.

Tillväxten hålls tillbaka

Ökningstakten har också planat ut något, trots att solcellsutbyggnaden i Sverige enligt alla prognoser bara befinner sig i början av en period av kraftig tillväxt. Anna Werner, VD på Svensk Solenergi menar att det finns flera faktorer som just nu håller tillbaka tillväxten:

– Det är långa leveranstider till följd av pandemin, och nu också kriget i Ukraina. Det har varit hackiga och längre leveranstider. Det har också varit svårt att hitta projektörer och montörer med rätt kompetens. Och så är det brist på vissa komponenter. Just nu är det ont om växelriktare, förra året var det solpaneler, säger Anna Werner.

Att det är svårt att hitta vissa komponenter i tillräcklig mängd bekräftas av flera personer i branschen. Både själva solpanelerna och växelriktarna, de apparater som omvandlar solcellernas likström till växelström, tillverkas framför allt utanför Europa, med lejonparten av de största producenterna i Kina. Det gör marknaden känslig för störningar i de globala leveranskedjorna, och har lett till prisökningar under 2021.

– Efterfrågan ökar över hela världen, och det är större marknader än Sverige som suger upp stora mängder växelriktare och solpaneler, säger Anna Werner.

Tre gånger fler stora solcellsparker

Även byggnationen av stora solcellsparker har tagit fart. Tidigare har det bara funnits en handfull anläggningar med en effekt över en megawatt, men under 2020 fördubblades antalet sådana anläggningar, från 11 till 22.

Under fjolåret nästan tredubblades de, från 22 till 60. Det rör sig om antingen om stora takanläggningar på industritak eller liknande, eller om markanläggningar.

– Det som ökat intresset för stora anläggningar är att man nu ser en lönsamhet även för dessa anläggningar. 2020 var det väldigt låga elpriser. 2021 var priserna mycket högre och det har väl bidragit till att öka intresset hos investerare i speciellt södra halvan av Sverige, säger Bengt Stridh, som forskar om energiproduktion vid Mälardalens universitet.

Antalet stora solcellsanläggningar har sexfaldigats på två år i Sverige. Klicka på bilden för att se den större.

Fortfarande är det den småskaliga solelen som står för det absoluta mesta av utbyggnaden. Två regeländringar har förändrat förutsättningarna för den produktionen det senaste året.

För det första dubblerades gränsen för hur stor en solcellsanläggning kan vara utan att behöva registreras och beskattas som elproducent. Den nya gränsen på 500 kilowatt är långt över vad de flesta privatpersoner kan komma upp i, men kan göra skillnad för till exempel bostadsrättsföreningar, eller företag med lite större takytor.

Den andra förändringen som påverkat de småskaliga installationerna – solpaneler på villatak och liknande – under 2021 är de statliga stöden. Fram till mitten av 2020 fanns ett särskilt investeringsstöd för solceller att söka. Det ersattes av ett skatteavdrag 2021.

Mellan de båda stödsystemen fanns ett halvårslångt glapp, vilket syns i statistiken i form av relativt få föranmälningar om installationer under årets första månader. Totalt beviljades omkring 19 500 köpare avdrag för solcellsinstallationer, vilken kan jämföras med 26 500 nya anläggningar, varav 23 500 småanläggningar (under 20 kilowatt). Skatteavdraget har alltså använts av en mycket stor andel av dem som installerat nya solceller.

Stark utbyggnad i Norrland

Fördelningen mellan små och stora anläggningar, liksom utbyggnadstakten, skiljer sig mycket mellan olika delar av landet. I flera Norrlandskommuner, bland annat Boden, tog utbyggnaden av solkraft för första gången fart på allvar i fjol.

I hela Västerbottens län mer än fördubblades den installerade effekten. I Sjöbo kommun, i Skåne, är den installerade solkraften nu stor nog att kunna producera uppskattningsvis en femtedel av hushållens elkonsumtion. Mest solel per person i landet, har invånarna i Skurup.

För att se utvecklingen av solceller i alla kommuner och regioner i Sverige, se här.

I Energimyndighetens framtidsscenarier antas solkraften årligen kunna stå för 10 TWh el till år 2050. Med utgångspunkten att utbyggnaden följer en S-formad kurva, där ökningen kommer att bli mindre med tiden, så är det en nivå som fortfarande ligger i kurvans riktning.

Det förutsätter nuvarande utbyggnadstakt kan hållas ännu några år till. Detta trots pressade globala leveranskedjor.



Denna artikel och kartläggning har gjorts i samarbete mellan Newsworthy och Sveriges Natur.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X