Naturskyddsföreningens skogsgrupp har inventerat arterna på Garphytteklint sedan 2015. Nu kan skogen bli kommunalt reservat. På bilden Josefina Jansson och Lotta Sörman.
Kommun stoppar avverkning av artrik skog
Den artrika kalkbarrskogen på Garphytteklint nära Örebro räddas i elfte timmen genom ett kommunalt avverkningsförbud. Detta efter att länsstyrelsen avbrutit en tidigare reservatsbildning med hänvisning till riksdagsbeslut om stärkt äganderätt.
– Vi har kämpat så länge att det är svårt att ta in det än, men vi är jätteglada. Jag tror vi började inventera området redan 2015, säger David Tverling som är samordnare för Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Örebro.
Örebro kommun överklagade länsstyrelsens beslut att inte skydda skogen till regeringen i slutet av förra veckan. I går kom Skogsstyrelsens beslut att avverkningen fick inledas, med vissa försiktighetsåtgärder. Till exempel skyddszoner kring förekomster av orkidén knärot och häckningsområden för tretåig hackspett och bevarande av hålträd för fladdermöss.
Senare under dagen meddelade alltså kommunen markägaren ett interimistiskt avverkningsförbud till 2025. (Interimistiskt = i avvaktan på slutligt beslut.) Kommunen inleder också en process för att bilda ett kommunalt naturreservat inom området.
Pilotfall för skogspolitik
Skogen på Garphytteklint har blivit något av ett pilotfall för den nya politiken när det gäller skogsskydd.
Minst ett sextiotal rödlistade arter och många signalarter hittades vid länsstyrelsens inventering. Delar av skogen är över tvåhundra år gamla. Området ligger på höjden ovanför samhället Garphyttan och har stor betydelse för friluftslivet.
– Så många i byn har kämpat för att ha kvar sin skog, över 2000 namnunderskrifter har samlats in. Jag tycker det till stor del är deras seger, säger David Tverling.
Enligt länsstyrelsen hade området mycket höga naturvärden och är skyddsvärt ur ett internationellt perspektiv. Bland annat hittade man ett tjugotal rödlistade svampar inom det avverkningsanmälda området.
Därför ville myndigheten bilda ett reservat och erbjöd markägaren ersättning med 25 procent över marknadsvärdet.
Ägaren valde dock att inte svara på inbjudan till dialog. I stället avverkningsanmälde hen åtta hektar i värdekärnan av det 50 hektar stora området med hänvisning till granbarkborreangrepp.
– Vi hade önskat att vi kunde nå en överenskommelse med markägaren, men det gjorde vi inte, sa Johan Karlhager, enhetschef vid länsstyrelsen, till SVT.
– Allmänintresset står emot det enskilda intresset här, sa landshövdingen Maria Larsson till Nerikes Allehanda och motiverade länsstyrelsens beslut att inte gå vidare med reservatet med riksdagsbeslutet om stärkt äganderätt från i våras.
– Skogspolitiken har fått en ny inriktning, menade hon.
Skogsgruppen fick gehör från kommunen
Skogsgruppen och de engagerade Garphytteborna gav dock inte upp kampen utan fortsatte längs flera spår.
– Det är viktigt att möjligheten att skydda natur med så här höga värden finns kvar. Olika jurister tolkar uppenbarligen läget olika. Jag tycker att tjänstemännen på länsstyrelsen skött sig bra men jag förstår inte hur ledningen tänkt. Vi tycker att myndigheten släppte bollen alldeles för lätt när det gäller så skyddsvärd skog, säger David Tverling.
Ett liknande fall i Karlskoga inspirerade till att ta kontakt med kommunens politiker och här fick man gehör.
Kommunstyrelsen med Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna fattade ett snabbt beslut om stopp för avverkningen och att inleda en reservatsbildning. På kommunfullmäktige i dag fick det även stöd av ledamöter från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Beslutet om avverkningsstopp hänvisar till länsstyrelsens naturvärdesinventering och områdets höga värden för friluftslivet.
Ett längre reportage om striden om Garphytteklint kommer i nummer 5 av Sveriges Natur
Naturskyddsföreningens film om Garphytteklint:
