Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Stämmer staten för bristande klimatpolitik

Ungdomsgruppen Aurora gör som fler organisationer världen över och tar till juridik för att rädda klimatet. Nu ska de lämna in stämningsansökan. Foto: Albin Haglund

Analys

Stämmer staten för bristande klimatpolitik

Fredag 25 november lämnar ungdomsgruppen Aurora in sin stämningsansökan till Stockholms tingsrätt. De är en del i en rörelse världen över där klimatpolitiken börjat ta plats även i domstolarna. Sveriges Natur reder ut de juridiska verktygen.

Att stämma stater för brister i deras klimatpolitik eller dra företag inför rätta för stora utsläpp av växthusgaser är inget nytt. Rättsprocesser har inletts i åtminstone 2 000 fall, att döma av vad som framgår i databaser världen över.

En kraftig ökning har skett de senaste fem-tio åren. Nu har trenden även nått Sverige.

Ungdomsgruppen Aurora stämmer den svenska staten för att få klimatet högre upp på den politiska agendan. En offensiv i samklang med FN:s klimatpanel IPCC som i sin sjätte utvärderingsrapport, i augusti 2021, kallar den här typen av rättsprocesser för ett kraftfullt verktyg i styrningen av klimatpolitiken.

Föregångsländer har annan juridik

Aurora uppmuntras av framgångar i klimatprocesser i andra länder. Kanske framför allt i Nederländerna.

Där lyckades miljöorganisationen Urgenda i alla tre instanser få staten dömd till att radikalt skärpa sina klimatmål. Oljejätten Shell har också, i samma distriktsdomstol, dömts att nästan halvera sina utsläpp.

Växthusgaser har global påverkan, men lagar och påföljder skiftar mellan länder. Därför är det är inte självklart vilka juridiska verktyg som väljs.

En process som nyligen fördes i den tyska författningsdomstolen, och som ledde till skärpta utsläppsmål, kan inte upprepas i Sverige, där motsvarande rättsinstans saknas. En juridisk grund som däremot kan åberopas i Sverige – och som vann framgång i Belgien – är Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Flera grunder för stämning

Att döma av Auroras argumentation så här långt är Europakonventionen en tänkbar väg att gå. Isa Edling är koordinator för Auroras juridiska arbete och tar upp just hotet mot mänskliga rättigheter.

– Vi hävdar att statens bristfälliga agerande i klimatkrisen är så farligt att det hotar våra mänskliga rättigheter till liv och hälsa. Europakonventionen, regeringsformen, Paris-avtalet, klimatkonventionen (UNFCCC) och klimatlagen är alla relevanta för Aurora.

Isa Edling säger också att det i processtrategin ingår att motparten inte får vetskap om den juridiska argumentationen i förväg. Så besked ges först den dagen stämningen lämnas in.

Aurora agerar med lagen som verktyg. Det är motsatsen till civil olydnad, även om målet för de båda metoderna är detsamma: att pressa politiken att handla mer kraftfullt.

– Staten är skyldig att skydda våra mänskliga rättigheter och vidta tillräckliga klimatåtgärder. Det Aurora gör är att kräva att staten följer sina egna lagar, säger Isa Edling.

Jonas Ebbesson är professor i miljörätt och föreståndare för Stockholms miljörättscentrum. Han ser tre tänkbara grunder för en stämning: Europakonventionen, klimatlagen och FN:s barnkonvention – och tillägger att han bedömer barnkonventionen som det svagaste kortet av de tre.

– Den kan tillämpas på allt som kan påverka barns ställning i Sverige. Men det saknas praxis, till skillnad mot Europakonventionen.

Bevis för statens ansvar

Klimatlagen definierar statens rättsliga ansvar gentemot medborgarna att förhindra klimatförändringar. Om starka bevis finns för att staten brister i sitt ansvar skulle en domstol kunna fastställa att för lite har gjorts och ålägga staten att agera mer kraftfullt.

Så skedde i Urgendamålet i Nederländerna. I Irland 2020 var processen lite annorlunda än i Nederländerna.

Irlands högsta domstol upphävde då landets klimatplan efter att miljöorganisationer stämt staten. Enligt Högsta domstolen saknade den irländska regeringen bland annat en strategi för att uppnå de långsiktiga klimatmålen.

– Går man in i en rättsprocedur måste man följa vissa regler. Det är det som ger rättsprocessen legitimitet, det är inte som att driva en politisk kampanj, även om processen kan användas som en del i en kampanj. Man måste formulera tydliga krav, grunder för dessa och lägga fram bevis, säger Jonas Ebbesson.

Ytterligare ett verktyg med global räckvidd är ekocid (miljömord). Det föreslås att införlivas som en femte brottskategori i Romstadgan, vid sidan av bland annat folkmord.

Sverige avvaktar om ekocid

Om ekocid blir verklighet skulle miljöbovar liksom krigsförbrytare kunna ställas inför skranket i en domstol i Haag. Två aktörer som ställer sig bakom ekocid som brott är Europaparlamentet och samrådsgruppen Youth Task Force, som bildades inför FN:s klimatkonferens i Stockholm i juni 2022.

Svenska regeringar har hittills varit skeptiska eller avvaktande. Tidigare miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) svarade den 27 juni 2022 på en fråga från riksdagsledamot Jens Holm (V) att ekocid kan öppna för andra, mindre välkomna krav på ändringar i Romstadgan.

Jonas Ebbesson anser att en ekocidlag vore värdefull. Den skulle påverka genom domslut, men framför allt skulle den påverka genom att avskräcka från brott. Tror man att ekocid kan användas i alla möjliga miljöbrott har man dock missförstått syftet, säger han.

– Ekocid handlar om straffansvar för enskilda individer för brott i väldigt stor skala. Det kan bli svårt att använda på klimatområdet. Ansvaret måste kanaliseras till en person, exempelvis vd:n för ett stort företag.

Önskar paraplylag

Jonas Roupé är rådgivare på kommunikationsbyrån Mission Anew och medgrundare till Ecocide Law Alliance. För honom räcker inte de nationella domstolarna till när lagarna är svaga eller ägarna som begår miljöbrotten är utomlands. Han vill se en paraplylag ovanför aktiebolagslagar och internationella handelsavtal.

– Klimatfrågan är inte en huvudfråga för rörelsen, det är snarare mänskliga rättigheter och rätten till en stabil miljö som vi främst trycker på. Men ekocididén är ett kraftfullt vapen i kampen mot klimatförändringarna. Att till exempel värna de marina ekosystemen är ju helt avgörande för att vi ska komma till rätta med klimatet.

Inte alla ser en fördel med att klimatpolitiken flyttar in i rättssalarna. Det skulle kunna urholka legitimiteten för klimatpolitiken, skrev till exempel Staffan Samuelsson i en krönika för tankesmedjan Timbro häromåret.

Läs mer om klimat:

Svagt resultat på klimattoppmöte
Qatar kritiseras för ”koldioxidneutralt” VM
Fyra framtidsscenarier efter ett missat Parisavtal
Illustratör Jens Magnusson
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter