Prisas för båtskolor i översvämningarnas spår

När Mohammed Rezwan läste till arkitekt på universitetet i Bangladesh föddes idén till att bygga skolor på båtar. Varje gång han reste hem till sin by Shidhulai mötes han av översvämmade åkrar, hus och vägar, och förstörda skolor.

Varför båtskolor?

– Bangladesh är ett låglandsdelta med tusentals floder och kanaler som fylls med massor av vatten under monsunen i juni till oktober. Det regnar mycket och det blir stora översvämningar. Det blir svårt för barnen att ta sig till skolan och få har råd med båt. Så när jag studerade arkitektur ville jag bidra till det samhälle jag växte upp i och ville satsa på flytande byggnader, som på den tiden inte var särskilt vanligt inom arkitekturen. Det var svårt att hitta investerare, så jag bildade en organisation för att samla in medel. Det tog mig fyra år, från 1998 till 2002 att bygga den första skolan.

Nu har du 26 båtskolor, hur blev det en sådan framgång?

– På en månad hade vi fått 30 elever. Lokalinvånarna såg fördelarna. Barnen behövde inte resa långt, skolan kom till dem så att föräldrarna inte behövde tänka på till exempel flickornas säkerhet. Sen skapade vi arbetstillfällen lokalt. Alla som bygger båtarna och som jobbar som lärare kommer från byarna där båtarna lägger till.

Vilka andra slags båtar har ni byggt?

– Vi har även byggt flytande bibliotek och båtar för yrkesutbildning för vuxna. Vi har introducerat flytande hälsovårdskliniker eftersom grundläggande hälsovård är väldigt eftersatt i Bangladesh. Många behöver resa 25-30 kilometer för att komma till en klinik där det kanske inte ens finns personal med nödvändig kunskap eller utbildning.

Miljökunskap på schemat

Hur bygger ni båtarna?

– Våra båtar har en öppen planlösning vilket gör att vi har mer utrymme, med stora fönster för ventilation och ett tak i flera lager för att skydda mot regn. På taket finns solceller och vi har även ombyggda lanternor med solceller som barnen kan ha med sig hem för att göra läxor. Alla båtarna är i olika storlekar beroende på syfte, men skolorna är 55 fot långa [cirka 16,8 meter] och 11 fot breda [cirka 3,4 meter], vilket bygger på det traditionella sättet att bygga båtar i Bangladesh, längden är fem gånger större än bredden. Vi använder enbart miljövänligt byggmaterial från den lokala marknaden.

På vilket sätt har klimatförändringarna ökat behovet av den här typen av lösningar?

– Vi ser allt fler och kraftigare översvämningar. Under 1970- och 1980-talen upplevde vi kraftiga översvämningar kanske var femte, sjätte år, i dag är det kanske varje eller vartannat åt. Och ett vanligt år kommer det numer tre-fyra vanliga översvämningar, utan regelbundenhet eller förutsägbarhet, så var det inte förr. Åkermark och skördar förstörs. Avverkning av träd har förvärrat problemen. I våra yrkesskolor jobbar vi mycket med alternativa grödor och att återplantera inhemska träd.

Vad lär ni ut i skolorna?

– Vi undervisar elever från första till femte klass. Varje år går ungefär 2 340 elever i våra skolor. All utbildning utgår från miljökunskap. När vi går igenom alfabetet får varje bokstav symbolisera en viktig kunskap om natur och miljö, som vi arbetar med utifrån andra ämnen också, så att det inte bara handlar om att lära sig att läsa och skriva.

Hur hjälper priset från World´s children´s prize er verksamhet?

– Hittills har bara nomineringen hjälpt enormt mycket. Fler än 20 medier i Bangladesh har rapporterat om det, på förstasidor och inslag. Att det är ett världsomspännande pris för barns rättigheter, kallat barnens Nobelpris, gör att många i Bangladesh känner stor stolthet. Det är en nominering för hela vårt land som står inför många utmaningar.