Kväveskatt kan minska övergödningen

Algblomning i Östsersjön. Foto: Rickard Gillberg/Naturskyddsföreningens bildbank.

Kväveskatt kan minska övergödningen

En ny handelsgödselskatt är under utredning. Den skulle kunna göra nytta för att minska både övergödningen i Östersjön och jordbrukets klimatpåverkan. Frågan är dock om förslagen hinner beredas innan valet.

Användningen av konstgödselkväve ligger långt utanför de plantetära gränserna för vad som är hållbart: globalt, i Europa och här hemma i Sverige.

Mellan 1984 och 2010 fanns det en svensk skatt på handelsgödsel som hade effekt på kvävegivorna i jordbruket, sedan dess har kväveanvändningen ökat igen. Nu diskuteras om skatten behöver återinföras. En utredning har tillsatts som ska lämna förslag om eventuella nya punktskatter för att minska jordbrukets miljöpåverkan.

Utredningen kallas HoMS-utredningen, men går egentligen under det otympliga namnet ”Utredningen om skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten.” Problemet är bara att utredningen skall pågå under hela 2017, varför det kan bli svårt att hinna behandla eventuella skatteförslag på området under den sista vårriksdagen innan valet.

Konstgödselkväve är problematiskt för miljön på många sätt. Luftens kväve fångas i en mycket energikrävande fabriksprocess och omvandlas till växttillgängliga kväveföreningar. Dessa tillförs jordbruket med konstgödseln. Den möjliggör för gårdar att specialisera sig på djurhållning eller spannmålsodling utan djur. Specialiseringen har lett till djurtäta regioner där stallgödsel finns i höga koncentrationer och kretsloppet av växtnäring är bruten.

Överskott av övergödande näringsämnen både från stallgödsel och konstgödsel läcker sedan ut i vattendrag och sjöar för att till slut hamna i havet. Enligt forskningen om planetens gränser behöver mängden kväve in i systemet totalt sett minska med hela 59 procent på global nivå. Östersjön har ett begränsat vattenutbyte med världshavet och är därför extra känsligt för övergödande ämnen.

Den största källan för övergödande kväveutsläpp till havet är därför vår mat. Jordbruket svarar för nästan hälften av kväveläckaget till havet. Reningsverken står för en annan stor del, som också kan knytas till vår matkonsumtion.

En aktuell studie från Agrifood, en tankesmedja knuten till SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, visar att en skatt på handelsgödsel skulle ge tydliga resultat. En låg skatt på 1,80 per kilo kväve skulle minska kvävegivorna med runt 7 procent. En hög skatt på runt 14 kronor kilot skulle mer än halvera givorna. En skatt på runt fem kronor beräknas totalt sett kunna minska kväveutsläppen från åkermark till Östersjön med cirka 10 procent.

Kadmiumskatten försvann också

När skatten på handelsgödsel togs bort försvann också en kraftfull underliggande skatt på fosforgödsel med kadmiumföroreningar i halter över 5 mg per kilo. Tillsammans med skatten fanns också ett förbud mot fosforgödsel med mer än 100 mg kadmiumförorening per kilo fosfor. Skatten bidrog till att kadmiumföroreningarna kraftigt minskade i svensk handelsgödsel. För att slippa betala skatten köptes de renaste formerna av fosformineral på världsmarknaden. I dag ligger föroreningarna nere på cirka 6 mg per kilo. Men sedan kadmiumskatten togs bort har kadmiumhalterna börjat öka igen eftersom det blivit fritt fram att köpa in smutsigare fosformineral. Kadmiumbidraget från svensk handelgödsel har ökat från 50 kilo totalt 2010 till 82 kilo i dag, enligt professor Lars Drake vid Lantbruksuniversitetet (SLU). Den totala kadmiumbelastningen i landet är cirka 500 kilo. Mycket är nedfall från smutsiga kolkraftverk på kontinenten.

Höga halter av kadmium i våra kroppar orsakar bland annat benskörhet. Forskare vid SLU har beräknat de samhällsekonomiska kostnaderna för ett ökat antal benbrott som beror på högt intag av kadmiumhaltig föda. De beräknar kostnaden till cirka 4 miljarder om året. Det finns med andra ord stora vinster att göra med en renare fosforgödsel, även om det finns en stor depå av kadmium i åkermarken som det tar lång tid att bli av med.

Den nya utredningen ska även titta på möjligheten att återinföra en kadmiumskatt. Men de konkreta skatteförslagen är inte att vänta förrän tidigast nästa höst.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons