Annons
Inventering av nyckelarter i skog.

Signe Propst, Vilhelm Kroon och Ki Mähler i artbestämningstagen.

Artjakt som räddar skog

Den nya folkrörelsen: att krypa under gamla stockar på jakt efter den där speciella svampen som kan rädda blåbärsskogen och artmångfalden.

Solljuset silar ner mellan höga granar och marken doftar så där klorofyllberusat som bara en nordisk juniskog kan

Det är lite obekvämt att hasa på knä och spana under fallna granar, men snart kommer belöningen. En brun svamp smetar som en chokladkaka på den grova barken: ullticka, indikator på höga naturvärden.

En liten bit bort växer en hästskoformad svamp med vackert rosa undersida på en liggande stam. Rosenticka. Två rödlistade arter att rapportera.

Rosenticka är en av de skyddsvärda arter som hittas under inventeringen. Foto: Mats Hellmark.

Fler vill vara med och skydda skog

Gamla skogar kalavverkas i allt högre takt över hela Sverige. Samtidigt ökar intresset för att skydda värdefull skog med hjälp av naturvårdsarter.

Forskningsresan som Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen arrangerar i norr varje sommar blir fullbokad snabbare än en het rockkonsert. Men runt om i landet blir initiativen allt fler.

Sveriges Natur följer med Nya Skogsgruppen Uppsala ut med lupp och mobil i oskyddade skogar runt det stora naturreservatet Florarna. Ett 30-tal inventerare i olika åldrar letar användbara arter som grön sköldmossa, knärot och tjäder.

”Många vill lära sig arter”

Det handlar om en kurs på nybörjarnivå, men målet är att redan från början rapportera i Artdatabankens Artportal med hjälp av kartappen Avenza.

– Många vill lära sig arter. Men det är inte lika många som faktiskt kommer ut och inventerar sedan. Vår grundtanke är att man ska känna direkt att man kan inventera några grundläggande arter, säger biologen Emil V Nilsson.

Han är en av arrangörerna och skrev nyligen även boken Rävbacken.

Människor runt en dator utomhus.
Emil Nilsson visar artportalen på datorn. Foto: Mats Hellmark.

– Målet är inte att hitta så många arter som möjligt, utan att se om det är en skog som är skyddsvärd och om det går att skydda den med hjälp av några nyckelarter. Sedan kan man gå vidare och fördjupa undersökningen.

Enligt Emil Nilsson är läget desperat för gamla och värdefulla skogar i dag, med stora kalavverkningar och politisk medvind för storbolags godtycke. Samtidigt hinner inte Skogsstyrelsen med eller tillåts arbeta med skogsskydd.

– Dessbättre finns det fortfarande juridik som kan skydda, till exempel EU:s livsmiljödirektiv. Naturskyddsföreningen och Skydda skogen vinner 70-80 procent av de fall om avverkningar som de driver i mark- och miljödomstolen.

För inventeringarna delas vi upp i mindre grupper. Några åker till vildmarkslika skogar runt sjön Fälaren nära Florarna. Avverkningarna ökar runt reservatet, kanske kan det utvidgas i stället?

Vill inventera innan skogsmaskinernas framfart

Vår grupp följer med biologen och naturguiden Ingemar Södergren till två oskyddade skogar längre norrut. På vägen berättar han om en komplicerad ägarbild: gammal bondeskog som gått över i järnbrukens ägo och genom markbyten hamnat hos Svenska kyrkan och Uppsala universitets akademiförvaltning. Nya Skogsgruppen Uppsala har kontakt med förvaltarna om att få undersöka naturvärden innan skogsmaskinerna kommer.

I kyrkans område Gribbleskogen nära Lövstabruk växer rödlistad tallticka på 150-åriga träd redan strax innanför skogsvägen. Ingemar Södergren pekar ut stora rektangulära spillkråkehack på en torraka och vi ser tjäderspillning på hällmarken. Rik örtflora med orkidéer som skogsknipprot, nästrot och tvåblad visar att området är kalkrikt.

– Här skulle jag vilja inventera marksvampar i höst för att avgöra hur skyddsvärd skogen är, säger Ingemar Södergren.

Fynd av flera rödlistade arter

På universitetets mark (Ladängsskogen) hinner vi bara inventera halva området men gruppen ropar glatt ut lovande fynd till varandra. Bland annat hittas rödlistade arter som knärot, rynkskinn, rosenticka, vedtrappmossa och vitgrynig nållav (första fyndet i Östhammars kommun).

Ingemar Södergren visar hack från en spillkråka. Foto: Mats Hellmark.

Artlistan tyder på höga värden och alla är överens om att här är fin strövskog. En nyupptagen skogsväg skvallrar om avverkningsplaner. Ingemar Södergren räknar nästan 200 årsringar på stubben efter en av de fällda granarna.

– Jag ringer förvaltaren direkt efter helgen och berättar vad vi hittade och att vi skulle behöva mer tid till att inventera området, säger han.

Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook
Annons