Annons
Smältande jordar påverkar uppvärmningen mer än man trott

Smältande jordar påverkar uppvärmningen mer än man trott

Motsvarande en tiondel av mänsklighetens utsläpp fattas vid beräkningar av klimatutsläppen. Tidigast i nästa rapport från FN:s klimatpanel förväntas den okända tiondelen inkluderas.
– Detta påverkar hur mycket mer vi kan släppa ut för att låsa utsläppen vid 1,5 graders uppvärmning, säger Gustaf Hugelius, forskare vid Stockholms Universitet till Sveriges Natur.

I studien som publicerades i  Nature Climate Change i oktober, sammanställs information från globala dataserier. Sammanställningen visar flöden av atmosfärisk koldioxid till växter och mark från varma till kalla breddgrader. Tillsammans ger de en ny bild av hur stor del av de totala utsläppen av växthusgas som avges från planetens markskikt. Gustaf Hugelius ingår i ett forskarlag som nu kunde bevisa att när den globala uppvärmningen gör marken varmare norrut sker samtidigt en minskning av dess kapacitet att binda kol.

– Regionala och lokala studier har länge visat motstridiga resultat, det har varit svårt att bevisa något. Men tar vi med information från hela världen får vi det totala spektrumet av temperaturer. I tundran och kalla ekosystem med boreal skog, där marken är frusen året runt, vet vi att det finns mer kol än i tropikerna eller här i Stockholm.

LÄS MER: FN:s klimatpanel föreslår kritiserade metoder

Koldioxid och metan avges

I tropiska områden är en stor del av kolet uppbundet i biomassa, alltså träd, djur och växter. Även om temperaturen ökar släpper alltså den tropiska jorden ifrån sig väldigt lite koldioxid. Men i nordliga områden-, där stora delar av marken ligger fryst, finns stora koldepåer i form av organiskt material. I takt med att temperaturen stiger tinar den frusna jorden och mikroorganismer bryter ned organiskt material, vilket gör att koldioxid och metan avges.

Informationen som forskarna fick fram går att jämföra mot de klimatmodeller som IPCC använt för att beräkna graden av utsläpp. Det visade sig, enligt forskarna, att IPCC underskattat världens koldioxidutsläpp med stor marginal. Tidigare modeller har tagit fel på känsligheten hos områden täckta av permafrost och tjäle för ökad temperatur – med hela tio procent.

– Det vi ser nu är att temperaturen påskyndar nedbrytningen av biomassa norrut. I andra områden som till exempel Amazonas har inte lika mycket koldioxid frigjorts vid höga temperaturer eftersom kolet är bundet till mineralstrukturer i marken. Vi vet redan att de låga temperaturerna i norr ger mer kol i marken över lång sikt, frågan är hur känsligt det är när det blir varmare.

LÄS MER: Klimatförändringarna får kalfjället att växa igen

Kakbiten blir mindre

Studien har helt fokuserat på vad som händer i jordlagret direkt i samband med den globala uppvärmningen. Men det finns även andra skeenden som kan leda till indirekta utsläpp. Vid långvarig torka i tropikerna kan stora mängder träd och växter dö, vilket i sig leder till utsläpp när de sedan bryts ned. Trots att jorden i tropikerna inte släpper ut så stora mängder koldioxid kan högre temperaturer leda till ökande utsläpp från växterna. Studien har alltså inte tittat på de sammantagna utsläppen. Den formen av information kommer istället FN:s klimatpanel, IPCC, att sammanställa.

Men för att IPCC ska kunna göra sina beräkningar krävs att informationen om världens biologiska och icke biologiska system är så exakt som möjligt.

– Hälften av all koldioxid som mänskligheten släpper ut varje år tas upp av jordens land och hav. Vi släpper ut miljontals ton kol, halva kakan tar jorden tillbaka. Men nu vet vi att den kakbiten blir lite mindre. Eftersom marken blir varmare norrut och därför inte har samma kapacitet att binda kol.

Länk till artikeln i Nature

LÄS MER: Klimatförändringarna kommer leda till torka på många platser i världen

Vad gör du i vardagen eller på jobbet för att minska klimatutsläppen?
Dela gärna dina bästa tips på Sveriges Naturs Facebooksida!

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons