Annons
Så vill EU förbjuda plastskräpet
Plastskräp på strand.

Plastskräpet får konsekvenser för djur och natur. Nu vill EU-kommissionen komma till rätta med plastskräpet. FOTO: Getty Images

Så vill EU förbjuda plastskräpet

Förbjud sugrör, inför producentansvar för fimpar och informationskampanjkrav för att öka återvinning av plastpåsar. Förslagen om hur EU ska stoppa plastskräpet i naturen är många. Och åsikterna hos lagstiftarna går i sär. EU-striden om plastskräpet har inletts.

Plastskräpet har länge visat sig orsaka negativ påverkan på både enskilda arter och naturmiljöer, med exempelvis uppmärksammade fall med valar som flutit i land med magsäckarna fyllda av plast. Det har också i flera år efterfrågats EU-gemensamma åtgärder.

Sedan i våras pågår behandlingen av flera förslag. Bland annat riktade mot vissa engångsplatsartiklar, som står för omkring 70 procent av nedskräpningen i haven. Målet med förslagen som EU-kommissionen la fram innan sommaren är att halvera mängden plastföremål till år 2030. Men det har rests frågetecken kring hur effektiva åtgärderna är.

Bland annat föreslås att alla PET-flaskors korkar ska sitta ihop med flaskan framöver, och att det inte längre ska vara gratis med engångsprodukter. Men att exempelvis engångsplastpåsarna endast ska omfattas av utökat producentansvar och informationskrav, vilket innebär att kostnaden för insamling och upplysningsarbetet ska läggas på de som säljer produkten, anses otillräckligt av bland andra miljöorganisationer som Friends of the Earth.

Federley: Fasa ut plastmuggar

Under måndagskvällen togs en position fram i parlamentets industriutskott, där den svenska EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) sitter.

– Omröstningen i industriutskottet gick till viss del i rätt riktning. Jag har alltid varit positiv till att fasa ut den onödiga plasten och ersätta med exempelvis biobaserade produkter. Viktigast är dock att vi fokuserar på att återvinna våra engångsartiklar, så de inte hamnar i naturen, säger Fredrick Federley och fortsätter:

– Jag vill exempelvis att plastmuggar fasas ut. Här finns bättre alternativ såsom pappersmuggar. Vissa ville gå så långt så att även dessa pappersmuggar skulle fasas ut, eftersom de innehåller en minimal plastbeläggning och då står vi helt utan alternativ och riskerar att gå tillbaka till något ännu sämre.

Biologiskt nedbrytbar plast möter motstånd

Miljöutskottet i parlamentet står näst på tur, och de ska slutligt bestämma sig den 10 oktober. Men de har redan yttrat sig i frågan, och bland annat röstat för att införa begränsningar av användningen av mikroplaster. Men kommissionen vill istället minska spridningen genom att använda andra verktyg.

Utskottet vill även införa krav på att även biologiskt nedbrytbara engångsartiklar av plast ska begränsas. Detta välkomnas av bland annat miljöorganisationer såsom europeiska paraplyorganisationen till Naturskyddsföreningen – European Environmental Burea.

– Biologiskt nedbrytbar eller inte, plast korkar igen våra hav och land och hotar hälsan hos människor och djur. Parlamentet visar också att den nedbrytbara plasten inte är en patentlösning på våra plastproblem, utan endast en distraktion, säger talespersonen Ioana Popescu i ett uttalande.

Potentiella ytterligare åtgärder

En annan form av produkter som varit aktuella för åtgärder är mensskydd som bindor och tamponger. De är den femte mest vanliga formen av plastskräp som hamnar i naturen. Men här backade kommissionen från att föreslå ett utökat producentansvar.

Anledningen var troligen att producenterna svarat att de skulle flytta över de utökade kostnaderna till följd av åtgärderna på konsumenterna, visar tidningen Politicos granskning.

Istället föreslås nu andra åtgärder bland de parlamentariker som nu behandlar lagförslagen. Ett spår är att det ska ställas krav på utökad information till konsumenterna, för att undvika att sanitetsprodukterna ska hamna i exempelvis toaletten. En av parlamentarikerna som förespråkar detta är Lynn Boylan från vänstergruppen.

– Jag föredrar att vi använder ”morot” framför ”piska” här, givet produktens art, säger Irländskan till Politico.

Vilka åtgärder som i slutändan blir de som genomförs är fortsatt oklart. Parlamentet bestämmer sig den 22 oktober och därefter inleds förhandlingarna med medlemsländerna i ministerrådet. Målet är att samtalen ska vara i hamn innan EU-valet i slutet av maj nästa år.

Kommissionen kritiseras för slapphänthet

Men det är inte bara frågan om vilka åtgärder som bör genomföras som diskuteras. Tidsramarna varierar också, vilket kritiseras. Miljöorganisationen Zero Waste tycker exempelvis att kommissionens förslag är för slapphänt gällande frågan om när de ska se över behovet av att vidta ytterligare åtgärder, bland annat kring de reduktionskrav som medlemsländerna ska införa på engångskoppar och matlådor.

– Även om förslagen är ett bra första steg, så är bristen på specifika reduktionskrav för medlemsländerna alarmerande, säger organisationens Ariadna Rodrigo.

LÄS MER: Svensk plast skräpar ned världshaven

LÄS MER: Här är de vanligaste plastbovarna

LÄS MER: Nu ska plastens påverkan på miljön i Sverige utredas

LÄS MER: Plast hittat i dricksvatten i hela världen 

Ytterligare källor:

http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-18-3909_en.htm

Här kan du läsa mer om vilka åtgärder som kommissionen diskuterat inför sitt beslut

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons