Nu ska plastens påverkan på miljön i Sverige utredas
Plastskräp ligger på en strand vid havet.

70-80 procent av skräpet i havet är plast. Det vanligaste plastskräpet kommer från fimpar. FOTO: Getty Images

Nu ska plastens påverkan på miljön i Sverige utredas

Efter flera larm om plast i hav och dricksvatten ska nu svenska förhållanden undersökas.
– En radikal väg att gå är att förbjuda användning av plast i produktion, men det är svårt att göra politiskt, säger Evelin Piirsalu, forskare och miljöexpert vid Stockholm Environment Institute i Tallinn, SEI, till Sveriges Natur.

Det har kommit flera larm om mikroplaster i hav och miljö. Nu görs flera insatser för att komma till rätta med problemen.

Sveriges Natur har tidigare i veckan rapporterat om en ny undersökning där mikroplaster upptäcktes i dricksvatten från flera länder världen över. Globalt var 83 procent av de undersökta proverna förorenade, men hälsoeffekterna är i nuläget inte helt kartlagda.

LÄS MER: Forskare har hittat plast i dricksvatten i hela världen

Regeringen tillsätter utredning

Nu vill den svenska regeringen ta itu med plastrelaterad nedskräpning.

Åsa Stenmarck, som har arbetat i 15 år med avfallsfrågor, har utsetts till att leda en statlig utredning om plastens miljöeffekter.

– Vi kommer förstås att titta på mikroplaster i vatten, men det är viktigt att se det som en del i det stora hela. Med skräp som vi slänger i naturen och plast från när vi tvättar. Utredningens uppdrag är att begränsa den negativa påverkan från plast, säger hon till Sveriges Natur.

Idag finns det i princip inga vetenskapliga studier som har tittat på just mikroplast i kranvatten i Sverige. Men mycket är på gång och IVL Svenska Miljöinstitutet har idag en lång kö för analyser som ska göras av mikroplast i allt från avloppsledningsverk till dagvatten, sediment och damm från sopade gator.

LÄS MER: Konstgräsplaner sprider mikroplast i miljön

Det pågår även ett projekt vid Stockholm Environment Institute i Tallinn, där man har tagit fram detaljerade styrdokument för kommuner. Tillsammans med fyra kommuner i länder kring Östersjön, bland annat Södertälje, jobbar de i ett pilotprojekt med att identifiera potentiella källor till utsläpp av mikroplaster. Tanken är att kommunerna själva ska lära sig hitta men även förebygga uppkomsten av dessa källor till nedskräpning från plastprodukter.

Fimpar värsta boven

När mikroplaster från tandkräm och kosmetiska produkter sköljs ned i avloppssystemen hamnar de till slut i sjöar, hav och vattendrag. Tillräckligt bra filter är än så länge väldigt dyra och idag finns det inga lagkrav på att filtrera bort mikroplasterna, äger Evelin Piirsalu, miljöexpert vid SEI Tallinn.

– Generellt kan man säga att 70 till 80 procent av all nedskräpning i hav och vattendrag idag består av plast, säger hon.

LÄS MER: Så sorterar du soporna rätt

Mikroplaster uppkommer på flera sätt. Ibland är de små redan från början eller så nöts större plastbitar ned till små partiklar. En del plast är giftig på grund av hur den tillverkas, medan annan plast, bland annat den som används till matförpackningar, i sig är ofarlig, men kan sprida miljögifter som fastnar på de små partiklarna.

En stor del av nedskräpningen står cigarettfimpar för eftersom det finns plast i filtret.

– En av de största källorna till nedskräpning är cigaretter. I projektet hittade vi fimpar i vattendragen i Estland, säger Evelin Piirsalu.

Miljögifter fastnar

Ett av problemen med dessa mikroskopiska bitar av plast uppstår när de hamnar i vatten. Miljögifter från andra verksamheter fastnar nämligen lätt på dess yta. Samtidigt hamnar mängder av mikroplast i luften efter att ha slitits loss från bildäck eller andra industriella plaster som utsätts för slitage. När de blåser bort från källan kan de hamna i dricksvattentäckter.

– Hela problematiken med marin nedskräpning blir allt mer uppmärksammad. Att öka medvetenheten hos allmänheten kring dessa problem är ett väldigt viktigt steg framåt, vilket ger signaler till affärsvärlden och ekonomin, säger Evelin Piirsalu.

Hur kan vi göra för att minska plastanvändningen i samhället? Hos vem ligger ansvaret? Diskutera gärna på Sveriges Naturs Facebooksida.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons