Annons
Guide – så hittar du rätt kandidat i EU-valet 2019

EU-parlamentariker och miljöpolitiska talespersoner från de svenska partier som är representerade i parlamentet blev tidigare i våras utfrågade av WWF och Naturskyddsföreningen vad de vill göra för miljön i EU. FOTO: Malin Crona

Guide.

Guide – så hittar du rätt kandidat i EU-valet 2019

Vägen till EU kan verka lång. Men besluten som fattas i EU-parlamentet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Så hur kryssar man rätt? Här är vår guide till hur du hittar den parlamentariker som kan jobba för just dina frågor i Bryssel.

331 kandidater från de nio partier som är representerade i Europaparlamentet i dag ställer upp inför valet av de 21 parlamentsplatser som Sverige enligt plan ska få. Men ytterligare 76 partier, däribland MP-utbrytarna Partiet Vändpunkt, kämpar om platserna. För att ta en plats krävs det att ett parti får fyra procent av rösterna. Här är vad du ska tänka på när du röstar.

1. EU-VALET ÄR ETT PERSONVAL

Parlamentsvalet är mycket av ett personval, om du ser till förutsättningarna att konkret påverka utvecklingen i det politiska samarbetet. Det krävs list, kompromissvilja och god kommunikationsförmåga för att navigera det politiska landskapet i parlamentet, som sällan följer samma konfliktlinjer som i Sverige. Den kanske viktigaste frågan är därför inte alltid vilket parti du ska rösta på, utan vilken kandidat.

Kandidaternas prioriteringar är avgörande. För även om partierna i sina valmanifest har ideologiskt färgade förslag till lösningar och kan vara samkörda och pådrivande i arbetet, är det oftast inte i parlamentsomröstningarna det största avtrycket görs. Istället är det oftast långt tidigare positionerna mejslas ut och då hänger resultatet ofta på enskilda parlamentarikers insatser.

Det gäller alltså att välja politiker som vill driva det som är viktigast för dig på EU-nivå.

Är du till exempel intresserad av tyngre trafik så har Christofer Fjellner (M), Jakop Dalunde (MP) och Peter Lundgren (SD) fokuserat på den näringen under nuvarande mandatperiod i parlamentet.

Peter Lundgren (SD) har i sin grupp ställt sig bakom en kilometerskatt för fordonsflottan, då dagens system i Sverige missgynnar svenska lastbilsförare relativt utländska.

I samma transportutskott behandlas tågnäringen där Jakop Dalunde (MP) varit involverad i arbetet för att göra det lättare att skicka gods och resa med tåg framöver, som samordnare av den gröna politiska gruppens insatser.

LÄS MER: Billigare att åka tåg i EU  

2. KAN DE ÖVERTYGA SINA KOLLEGOR?

Målet med lagstiftningsarbetet är ofta att höja lägstanivån på de nationella insatserna i det miljö-, energi- och klimatpolitiska arbetet. Enskilda regeringar kan sätta högre krav om de vill. Det gör att parlamentariker från länder som ”går före nationellt” emellanåt kan ha gemensamma intressen att driva på för att höja ambitionerna på EU-nivå.

Ur svenskt perspektiv har detta bland annat varit aktuellt inom klimat- och energipolitiken. Där har de flesta svenska parlamentariker stått bakom att EU gemensamt ska anta högre mål för att dra ner utsläppen och öka andelen förnybart i energimixen.

En viktig insats från parlamentarikern handlar då om att övertyga sina partigruppskollegor och därefter kunna bilda majoritet även med motståndare. Så hur bra verkar kandidaterna vara på det?

Om exempelvis en svensk M-parlamentariker kan övertyga sin europeiska partigrupp (EPP) att anta en ambitiösare position för utsläppsmålen kan det stärka det slutgiltiga budet som parlamentet ställer sig bakom inför de stundande slutförhandlingarna med regeringarnas representanter.

Det ska bland annat ha varit fallet när Christofer Fjellner (M) förhandlade om hur mycket utsläppen i den nya bilflottan ska dras ner under de kommande tio åren. Insatsen gick förvisso inte hela vägen, men i slutomröstningen valde M-parlamentarikern ändå att gå på den något ambitiösare linjen.

På motsatt håll kan en ”svensk” position kritiseras för att vara ”ambitionsminskande” på europeisk nivå. Det har bland annat debatterats i frågan om hur man ska se på skogens roll i klimatarbetet. Där är nämligen stora delar av medlemsländerna mer positivt inställda än Sverige till att låta skogen växa för att binda utsläpp i stället för att uppmuntra skogsbruket att tillverka produkter som kan ersätta fossila råvaror.

3. VILKET UTSKOTT VILL DIN POLITIKER SITTA I?

Men hur fungerar då arbetet i praktiken? Jo, det utgår från utskotten i parlamentet. Det är där förslagen från EU-kommissionen först behandlas, och det är där stora delar av parlamentets inriktning brukar avgöras.

En till viktig fråga att söka svar på är därför vilka utskott kandidaten helst vill sitta i?

Var kandidaterna slutligen hamnar beror på en förhandling inom partigruppen. I den gröna gruppen fick exempelvis Miljöpartiet inget gehör för att sitta i miljöutskottet med en fast plats efter förra valet. Det utskottet värderas nämligen högt i deras politiska grupp. Däremot fick Jytte Guteland (S) en ledande roll för sin grupp i utskottet genom att bland annat företrädagruppen i förhandlingarna om utsläppshandeln och utskottet i samtalen om energieffektiviseringsmålen. Utfallet i hela EU-valet spelar såklart också roll. Ju fler röster till en politisk grupp, desto fler platser i de olika utskotten.

En politiker kan förvisso lyckas med att få genomslag för sina prioriterade frågor även om den inte får arbeta i det utskott som hanterar ”deras” frågor. Det går bland annat att lobba in ståndpunkter till partigruppskamrater i andra utskott. Men det arbetet kräver mer fingerfärdighet. Den som får arbeta med sina prioriteringar i ”rätt” utskott har ett försprång.

En parlamentariker kan också delta i påtryckningsarbetet innankommissionens förslag presenteras. Det sker bland annat genom att samla majoriteter i först sina utskott och sedan i hela parlamentet för att till slut skicka en uppmaning till kommissionen att ta tag i problemet.

4. VILKA UTSKOTT ÄR TYNGST?

Inom miljö, klimat och energifrågorna är det främst två utskott som är involverade, miljöutskottet, ENVI, och industriutskottet, ITRE. Miljöutskottet har exempelvis också inflytande när den gemensamma jordbrukspolitiken, som kan stå för runt en tredjedel av EU:s budget under åren 2021-2027, ska förhandlas.

Inom mer specifika politikområden kan också transport- fiskeri-, och jordbruksutskottet leda förhandlingarna i flera tunga förslag. Linnea Engström och Isabella Lövin (MP) har lett flera tunga fiskeförslag i hamn, och djurskyddspolitiken ligger främst i jordbruksutskottet, där Fredrick Federley (C) har haft ett finger med i spelet i flera nya regelverk. Men också inom ekonomiutskottet, ECON, har det under den senaste mandatperioden skett flera förhandlingar med klimatfokus, bland annat kring hur finansaktörer ska redogöra utsläppen från verksamheterna de äger andelar i. Där har bland andra Olle Ludvigsson (S) deltagit i samtalen.

Även om det oftast är i ett enskilt utskott som största delen av parlamentets ståndpunkt till ett förslag tas fram kan emellanåt andra utskott vara involverade, som rådgivande i olika former, med ett delat ansvar. Utskottets ståndpunkt går sedan antingen direkt till förhandling med ministerrådet, eller röstas om i parlamentet.

5. VAR VILL KANDIDATERNA SITTA?

I SVT:s och Altingets valkompass vill de flesta av de runt 221 kandidater som svarat på frågan om vilket utskott de helst vill ha en plats, 27 stycken, sitta i miljöutskottet.

Parlamentarikerna brukar få möjlighet att sitta i flera utskott, även om de då inte alltid har en fast plats. Enligt näringslivstidningen ATL:s enkät vill toppkandidater från så väl MP, C, L, SD, S som M och KD arbeta i några av de främsta miljö-, energi- och klimatpolitiska utskotten.

Båda toppkandidaterna hos MP vill helst ta plats i miljöutskottet. Detsamma gäller Karin Karlsbro (L). Hennes partikollega Said Abdu vill sitta i energiutskottet och hos M, som bytt ut sina toppkandidater, sticker Jessica Polfjärd utmed sitt fokus på miljö- och jordbruksfrågor. Jessica Stegrud (SD) vill arbeta i energiutskottet och detsamma gäller Sara Skyttedal (KD).

Många nya parlamentariker kommer att ta plats efter valet. Men bland de som ser ut att kunna få stanna vill både Fredrick Federley (C) och Jytte Guteland (S) fortsatt företräda sina politiska grupper och utskott i förhandlingar om uppdateringar av de tungaramverken på energieffektiviserings- och förnybartområdet, respektive utformningen av utsläppshandeln.

Jakop Dalunde (MP) vill också fortsätta inom de politikområden där han idag är representerad på industri- och transportsidan.

Också Malin Björk (V), som lyfts fram i flera miljöorganisationers rankningar som en parlamentariker som röstat bäst för miljön och klimatet, öppnar för att söka ta plats i de utskotten nästa mandatperiod.

LÄS MER: Din miljöguide till EU-valet 2019

6. SAMARBETE ÖVER UTSKOTTSGRÄNSERNA

Även om vissa utskott är de främsta verkstäderna för arbetet på miljö-, klimat- och energiområdet, så sker det också förändringar på det här området.

Utifrån arbetet med FN:s globala utvecklingsmål till 2030 förespråkar allt fler parlamentariker att parlamentsarbetet ska gå bort från ett ”stuprörs”-tänk, där exempelvis ett miljöperspektiv främst behandlas i vissa utskott.

De förespråkar att miljömålen på FN-nivå tydligare ska tas in i alla politikområden. ”Annars kan ståndpunkter till exempelvis ett direktiv som behandlas i ett utskott, motverka arbetet i ett annat utskott” är argumentet.

Det går att se tecken på detta, bland annat i regionstödsfrågorna och handelsavtalsfrågorna. I det senare trycker parlamentariker på för att få in skrivningar om att miljö-, klimat- eller energipolitiska åtgärder ska krävas av motparten för att de ska få tillgång till den europeiska marknaden. Huruvida det perspektivet får genomslag över hela parlamentet återstår dock att se.

LÄS MER: ”Corazza Bildt: ”Vi har kunnat fokusera på kvinnorna”

7. PARTI OCH PÅVERKAN VIKTIGT

Det är också viktigt att komma ihåg att samtidigt som det personkryssas mer än dubbelt så mycket i EU-val som i riksdagsval, var det endast en kandidat, Fredrik Federley (C), som tog sig in före sina partikamrater förra valet. Det är därför förstås viktigt att också undersöka var toppkandidaterna i varje parti vill sitta när du väljer vilket parti som får din röst.

Och kom i håg – även om inte din kryssade kandidat kommer in, kan parlamentarikerna påminnas om varför deras parti fick just din röst. Parlamentarikerna har flera assistenter som är behjälpliga både med att svara på frågor och ta emot inspel.

Läs mer om EU-valet 2019

Så grönt blir EU efter EU-valet 2019 – får vi ett ”januariavtal” för klimatet?
Klimatet allt viktigare i EU-valet 2019
Din miljöguide till EU-valet 2019
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter