Annons
Corazza Bildt: ”Vi har kunnat fokusera på kvinnorna”

Linnéa Engström (MP) och Anna Maria Corazza Bildt (M) sitter båda i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. FOTO: EP/Marc Dossman och Eric Vidal

Corazza Bildt: ”Vi har kunnat fokusera på kvinnorna”

Arbetet för att föra in jämställdhetskrav i fler delar av EU-politiken har gjort framsteg på mer oväntade områden, bland annat inom miljö- och klimatpolitiken. Men unionen har fortfarande långt att gå innan de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 nås.

Arbetet på EU-nivå för att stärka jämställdheten i unionen sker på flera fronter. Oftast handlar det om att sätta minimikrav som sedan ska införas i hela unionen. Men att ställa krav på att förändra lagstiftningen på nationell nivå för att exempelvis ta bort hindren för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden är inte alltid lätt.

Utmaningen är bland annat tydlig om man ser till några av de områden där unionen sammanställer ländernas prestationer. Även om det skett svaga förbättringar över tid, tilldelas fortsatt bara 25 procent av bolagsstyrelseposterna i unionen till kvinnor. Antalet kvinnor som är i arbete är också 11,5 procentenheter lägre och bara 30 procent av regeringsposterna går till kvinnor.

Större genomslag

Men i samband med att de globala utvecklingsmålen Agenda 2030 nu ska införlivas i det politiska arbetet finns det förhoppningar om att bland annat ett av de 17 målen, nummer fem som syftar till att uppnå jämställdhet fram till 2030, ska få ett än större genomslag i politiken.

Under nästa vecka kommer EU-parlamentet att rösta om sin position till den plan som kommissionen lagt fram för hur Agenda 2030 ska uppnås i unionen.

– Där kommer det här väldigt naturligt in. Vi kan då äntligen röra oss bort från en silomentalitet och börja integrera olika politikområden i varandra. Det är väldigt spännande tycker jag, för vad händer då? säger Linnéa Engström, MP-parlamentariker och fortsätter:

– För allt är ju fortfarande väldigt uppdelat i utskott här. Man har kanske som politiker byggt sin politiska plattform kring en fråga, men nu måste man börja tänka att ”jaha, nu ska man också tänka på social rättvisa, jämställdhet, eller migration. Men jag är ju klimatpolitiker” liksom.

Större avtryck

Därigenom finns förhoppningen hos förespråkare att ett än större jämställdhetsperspektiv ska införlivas framöver. Men redan under nuvarande mandatperiod har jämställdhetspolitiken fått ett större avtryck, menar Linnéa Engström och Moderata parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt, som båda sitter i parlamentets jämställdhetsutskott.

– Många av de här frågorna har vi kunnat arbeta mycket mer med. Dels genom att skapa förändring inom min egna politiska grupp, men också genom att jobba med de andra partiernas representanter och inte bara bråka hela tiden. Vi har kunnat ändra attityden till att bli mer konstruktiv, så att vi har kunnat fokusera på kvinnorna, och inte bara könspolitiska poänger. Men det här är en process som har tagit lång tid, säger Anna Maria Corazza Bildt.

Stort skifte

Det handlar då inte bara om rätts-, migrations- och socialpolitiska lagstiftningar. Inom också finanspolitiken, klimatpolitiken och i regelverken som styr hur EU:s fondpengar ska fördelas hos medlemsländerna har kraven på jämställdhetsperspektiv fått genomslag. Men det har krävt ett intensivt arbete från förespråkare.

– Sedan 2015 är det ett stort skifte i bland annat min politiska grupp. Nu är det helt självklart att ta in jämställdhetsperspektiv och social rättvisa i klimatpolitiken, för att trycket från medborgarna är så tydligt i de här frågorna. Och det är ju helt rätt. Det är där vi måste återfinna oss, speciellt med tanke på att Agenda 2030-arbetet också, säger Linnéa Engström.

Rent konkret i omställningspolitiken märks det att jämställdhetsperspektivet lyfts redan nu, fortsätter Engström, och tar upp ett exempel från när hon besökt en gruvsamhället Laciana i norra Spanien som håller på att fasa ut kolkraften.

– Där insåg man att hela lokalsamhället kommer att behöva omstruktureras, och att det kommer att vara väldigt omvälvande, när gruvan ska stängas. Där har EU-strategin varit att restaurera naturen och bland annat skapa naturreservat för att locka turism, samt att man uppmuntrar till byggen av lokala vindkraftverk exempelvis, säger Linnéa Engström och fortsätter:

– Detta drivs dock främst av kvinnorna, männen har generellt velat försvara sina jobb i gruvan. Men många av kvinnorna ser att det finns pengar och möjligheter här. Där har Greenpeace jobbat aktivt med att stärka den kvinnliga delen av befolkning. Men man har också sett att omställningen kräver jämställdhetinsatser för att jobba med männen, som kommer att få en annan roll framöver när kanske kvinnorna är de som försörjer familjen.

Läs mer om EU

Bråk om höjda miljökrav i EU:s jordbruksstöd
Så mycket kostar det att få bort industrins koldioxidutsläpp
Din miljöguide till EU-valet 2019
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter