Dioxiner i Östersjön minskar långsamt

Tidsserien för sillgrissleägg på Stora Karlsö sträcker sig 50 år tillbaka i tiden. Proverna visar bland annat trender för miljögifter. Foto: Mats Hellmark

Dioxiner i Östersjön minskar långsamt

Dioxiner minskar, om än långsamt, medan PFOS inte visar någon tydlig nedåtgående trend trots utfasning. Det är ett par utvecklingstrender för miljögifter i Östersjön som kunnat identifieras tack vare den långsiktiga miljöövervakningen.

I en ny policy brief lyfter Stockholms universitets Östersjöcentrum fram betydelsen av miljöövervakning med långa tidsserier av data för att förstå storskaliga förändringar och för att kunna sätta in kostnadseffektiva miljöåtgärder.

– Den första miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet byggdes upp på 1960-talet och är faktiskt den äldsta i världen, säger Suzanne Faxneld, doktor i marin ekotoxikologi och intendent vid enheten för miljöforskning och övervakning vid Naturhistoriska riksmuseet.

50 år av sillgrissleägg

Vid ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Stockholm den 4 december presenterade hon långsiktiga trender och förändringshastighet för några miljögifter med utgångspunkt i prover från sillgrissleägg som samlats in på Stora Karlsö. Serien för sillgrissleägg är den längsta i den marina miljön och sträcker sig 50 år tillbaka i tiden, till 1969. Långa provserier som den här ger också möjlighet att se effekter av åtgärder/förbud och upptäcka incidenter.

Stora Karlsö är en av 27 lokaler längs kusten där biologiskt material samlas in systematiskt varje år. Platserna är utvalda för att vara opåverkade av punktutsläpp. Prover samlas också in från strömming, abborre, tånglake, torsk, blåmussla och ägg från strandskata och fisktärna.

Dioxiner i sillgrissleägg på Stora Karlsö, pg/g fettvikt.

Dioxiner är ett känt problem som bland annat medfört exportförbud för fisk från Östersjön.

LÄS MER om dioxinhalterna i Östersjön

– Vi kan se att halterna går ner under hela tidsperioden. Under 1970-90-tal infördes många begränsningar för att få ned dioxinhalterna i miljön. Det går att se ett ganska tydligt hopp nedåt i kurvorna under den perioden.

Halterna fortsätter att minska om än inte lika hastigt.

Bromerade flamskyddsmedel i sillgrissleägg på Stora Karlsö, ng/g fettvikt.

Ett annat exempel är bromerade flamskyddsmedel, som används för att minska brandrisk i kläder, soffor och elektronik. Där ser kurvan annorlunda ut.

– Tack vare den långa tidsserien har vi kunnat följa en uppgång av de här miljögifterna från 1969 till slutet av 1980-talet. Sedan minskade produktionen och man kan se en svagt nedåtgående trend i proverna. I början av 2000-talet blev ämnena förbjudna.

PFOS i sillgrissleägg på Stora Karlsö, ng/g våtvikt.

PFOS hör till gruppen högfluorerade ämnen som bland annat använts i brandsläckningsskum och som orsakat problem med dricksvatten på många håll.

– Vi gjorde en retrospektiv studie 2007. Halterna ökar från 1969 till mitten av 2000-talet. Ämnet började fasas ut år 2000 och blev förbjudet 2009. Trots åtgärderna ser vi än så länge ingen tydlig nedåtgående trend och variationen mellan olika år är stor, därför är det viktigt att vi kan fortsätta övervaka för att se om förbudet har effekt.

Stora Karlsö är en av 27 lokaler där biologiskt material samlas in varje år. Foto: Mats Hellmark

Suzanne Faxneld visade också exempel på osäkerheten som uppstår när provtagning görs med längre mellanrum eller oregelbundet.

– Resultaten kan bli helt olika beroende på vilka år man väljer och det kan bli omöjligt att upptäcka förändringar eller avgöra vilken effekt en miljöåtgärd har.

Östersjöcentrums policy brief lyfter fram flera exempel på värdet av långa tidsserier. Till exempel har de gjort det möjligt att förstå varför halterna av övergödande näringsämnen i öppna Östersjön inte sjönk trots decennier av kraftfulla insatser. Data visade att tidsperspektiven för återhämtning är mycket långa.

LÄS Sveriges Naturs granskning om sill och dioxin

Läs mer om miljögifter:

Höga PFAS-nivåer ger lägre födelsevikt
EU förbjuder nervgiftet klorpyrifos
Förbud mot fluor i skidvalla
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter