Blandskog anses bättre än bekämpningsmedel

Stormskador i skog kan förebyggas med en mer varierad skog. Foto: Martin Schroeder

Blandskog anses bättre än bekämpningsmedel

Klimatförändringar kan orsaka att Sverige får starkare stormar och fler invasiva arter i framtiden. När olika åtgärder ställs mot varandra föredrar svenskar satsningar på varierade skogar framför bekämpningsmedel. Det visar en undersökning gjord av Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

I samband med ett varmare klimat riskerar Sverige att i framtiden få starkare stormar och nya invasiva skadeinsekter, och detta kan bli ett problem för skogsbruk med monokulturer. Den konventionella åtgärden mot insektsangrepp är att använda sig av bekämpningsmedel, men det finns alternativ. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet visar nu att de flesta människor föredrar att vi förebygger framtida skador genom att satsa på blandskog och att ta bort angripna träd, snarare än att vi använder bekämpningsmedel.

En blandskog är en skog med minst två arter av träd, där den dominanta arten inte utgör mer än 65 procent av den totala mängden träd. Vanligtvis ser naturliga skogar ut på detta sätt och de är i regel mer motståndskraftiga än monokulturer mot både stormar och insektsangrepp. Det finns även naturliga skogar med få arter men dessa brukar inte räknas som monokulturer.

Monokulturer drabbas hårt

Stormar drabbar monokulturer av gran som värst och det främst för att granar har relativt ytliga rötter. Men även andra monokulturer kan drabbas hårt av stormar, och skadade träd ökar risken för insektsangrepp i skogarna.

— Det är väldigt svårt att förutse vilka arter av insekter som kan bli potentiella problem. Man kan däremot räkna med att det kommer ske en del förändringar, och baserat på ekologisk kunskap kan man förvänta sig att likåldriga monokulturer har en svagare motståndskraft mot till exempel stormar och skadeinsekter än blandskogar och monokulturer med träd av olika åldrar, förklarar Maartje Klapwijk, forskare vid institutionen för ekologi, SLU.

LÄS forskarnas engelskspråkiga artikel i tidskriften Environment and Behavior.

Med fler arter får man träd av olika höjd och tjocklek, och detta gör det svårare för stormar att dra fram genom skogarna. Sedan ökar även mängden arter av insekter och djur i skogen i samband med att det finns fler växtarter, och detta ökar även mängden arter som har eventuella skadeinsekter som bytesdjur. Detta gör det svårare för skadeinsekterna att öka i antal så pass att de blir skadliga för skogen.

En ytterligare orsak att blandskogar är motståndskraftigare vid insektsangrepp är att de består av träd av olika åldrar. Detta är viktigt när man tar hänsyn till att vissa skadeinsekter angriper träd när de är i en viss ålder. En skog som består av träd som odlats under ungefär samma tidpunkt blir alltså extra känsliga för pester.

Men bruk av blandskog har också sina problem. Nya träd hinner sällan växa upp till vuxna träd, och det är främst viltbetet som orsakar problem. Sverige har en förhållandevis hög älgpopulation jämfört med andra länder med samma klimat, och det har lett till mycket viltbete av unga träd.

Planterad gran dominerar

— Speciellt i södra Sverige sker en majoritet av föryngringarna med planterad gran. Detta beror delvis på att man är rädd för betesskador på alla andra trädslag. Det innebär att de kommande skogarna kommer att vara väldigt dominerade av gran, förklarar Urban Nilsson, professor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU.

Det är främst rönn, asp, sälg, och ek som har störst problem med föryngring. En av fördelarna med blandskog är att man har ett stort utbud av trädarter att bruka om de skulle efterfrågas. Men som det ser ut nu så är det endast ett par arter som kan växa fram.

— Det finns goda förutsättningar för att skapa blandskog av gran och björk om man kombinerar planterad gran med naturligt föryngrad björk. Däremot är det i alla fall i Sydsverige väldigt svårt att få med andra trädslag på grund av viltbetet. Jag tror att det kan bli ett framtida biodiversitetsproblem, berättar Urban Nilsson.

LÄS om hyggesfritt skogsbruk

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons